Gott Nytt År - 2021, inte en dag för tidigt!

Ja, vad ska man säga. När jag för ett år sedan, efter inspiration från andra bloggar bestämde mig för att systematisera mitt läsande lite, med lite utmaningar och numrering så trodde jag det skulle bli ett vanligt år. Ett vanligt år går läsandet ganska mycket i vågor också, mycket beroende på hur jobbet ser ut, men där jag vet att semesterveckorna ger många böcker och även ibland under veckorna. Jag visste att jag skulle ha mycket att göra under våren, men när även pandemin slog till så blev det i det närmaste en frenesi, och all tid jag inte jobbade så sov jag. Det känns nästan fult att säga med hänsyn till alla som blivit permitterade och sett sina arbeten försvinna men för egen del var det tacksamt att kunna jobba hemifrån och slippa restid. Jag jobbade från det jag vaknade till det jag somnade, så när sommaren kom var jag - rent krass - så trött att jag inte orkade med så mycket läsning då heller. 

Som för många andra kom också sommaren med en önskan om att vara ute, göra något, miljöombyte osv, och med de begränsningar som fanns så kom även då böckerna på skam. 

Hösten gick och och julen kom och jag har inte läst en bok under julledigheten. Men så får det vara. Jag har pusslat, spelat spel, ätit god mat, försökt matcha promenader när det varit både uppehåll och ljust - vilket tyvärr misslyckats för det mesta och framför allt, struntat i att tänka på jobb och måsten. Det har varit välbehövligt, och jag börjar faktiskt känna hur det spritter i kroppen med ny energi både inför nytt år, nya mål för det nya året och framför allt att jag har ett antal nya satsningar som jag ser fram emot ska bära frukt i vår. 

Jag har tyvärr inte mitt excel-ark på den här datorn (vete sjutton varför den inte ligger i molnet) så jag kan inte sammanfatta året i bokväg, och jag är inte helt säker på att summeringen här stämmer. Det kommer till veckan, tillsammans med nya utmaningar. Fördelen med att det varit ett skräpår läsmässigt för mig, är ju att det bara kan bli bättre!

Jag tror förresten, när jag tänker efter, att 2021 kommer att kunna ha som mantra att det kan bara bli bättre! 

Med den förvissningen önskar jag ett gott slut och ett riktigt Gott Nytt År 2021! 

#23 I denna ljuva villervalla - Ewa Klingberg

Baksidestext

Knopparna spirar utanför begravningsbryån Tranan, liksom kärleken i Sandras hjärta. Hon har till slut insett att den enda vägen är framåt, både för hennes personliga del och för Tranan. De nya tiderna kräver kreativitet och flexibilitet. Inte minst när ett kristet mc-gäng kliver in genom dörren för att begrava sin ordförande. Deras ovanliga krav blir en slutlig ögonöppnare för Sandra. Om byrån klarar av att tillmötesgå dem, klarar den allt. 

Av gamla anrika Tranan finns snart inte mycket kvar. Den tunga och mörka inredningen byts ut mot fräsch och ljus. Men då Sandra slänger bort det gamla hittar hon något som får en allvarlig konflikt att bloss upp och hon undrar om Tranan ändå inte gräver sin egen grav till slut. Med god hjälp av moster Majken. 

Min kommentar

Äntligen. Äntligen kommer historien i mål (ja, jag vet att det finns två böcker till i serien, men vad de ska handla om återstår att se). Jag kommer på mig själv med att andas ut, ja inte för att jag suttit på nålar utan mer för att det som hänt i dessa fyra böcker har skett så staccato-aktigt att de borde ha varit en bok, och hade jag inte läst dem i ett sträck så vet jag inte om jag orkat hålla intresset uppe. 

I denna boken så landar både historier och människor, och det är som att historierna får prata till punkt utan att bli avbruten hela tiden. Det är mysigt och charmigt igen och även om det är lite väl tillrättalagt och man såklart redan visste vad som skulle hända med både Ella och Tranan så gör det inget. Det är liksom inte grejen med feelgood att det ska vara spännande och oförutsebart, bara trevlig läsning på vägen dit. Och det är det verkligen här. Jag kommer till och med på mig själv med att fundera på hur det är att bo i Tranås egentligen. 

Detta är utan tvekan den bästa boken hittills i serien och vi får väl se hur det förvaltas i de sista två böckerna i serien. 

Betyg: 3+

#22 Nu stormar det i dalens famn - Ewa Klingberg

Baksidestext

Det har hunnit bli nytt år på begravningsbyrån Tranan. Sandra har tillfälligt gett upp tanken på att återvända till sitt gamla liv. Dagarna fylls av nya dödsfall, anhöriga med besynnerliga önskemål och fortsatt renoveringsstök. 

Motgångarna är många och den nyetablerade bryån på andra sidan staden konkurrerar om kunderna.Men när våren nalkas spirar både knoppar och kärklek i Tranås. Vågar Sandra ändå hoppas på en ljus framtid. 

Min kommentar

Vad gör man med en följetong, jo fortsätter läser. Om inte annat gör de här korta böckerna som går snabbt att läsa - de är runt 150 sidor med den storlek jag vill ha på texten i min ipad - att jag kommer närmare målet på 60 böcker i år :) 

Om jag var förvånad över baksidestexten till förra boken som var överdramatisk så har denna boken istället ingen info om vad som händer - trots att den utan tvekan är den mest dramatiska boken, och det faktiskt stormar på flera olika sätt. 

Som tidigare tycker jag det är avhugget och kortfattat, men jag känner hur jag vänjer mig och hur det är de övergripande penselstråken som är viktigast. Jag kommer på mig själv med att hela tiden titta på hur många sidor som är kvar, precis som jag gör när jag läser noveller i min mammas veckotidningar. Författaren kan verkligen konsten att berätta mycket på lite ord, men det blir ibland på bekostnad av känsla och personlighet. Flera saker får som vanligt ingen förklaring, men nu när det handlar om lite mer dramatiska saker och vändningar blir det mer påtagligt och ytligt och denna bok känns om möjligt än mer för kort och jag känner inte mer för karaktärerna eller förstår dem när jag läst klart. Boken känns tyvärr lite för mycket som en transportsträcka till det oundvikliga beslutet om Tranans framtid, och jag kan verkligen inte hålla med att den beskrivs som en fristående del. 

Betyg 2+ 

#21 Blott en begravning - Ewa Klingberg

Baksidestext

När hösten infinner sig börjar Sandra så smått komma tillrätta med sitt nya liv i Tranås. Tranan får i uppdrag att sköta en stor begravning och Sandra känner att hon kan lägga de ekonomiska bekymren åt sidan och istället fokkusera på försäljningen av byrån. Hon ser framför sig hur hon om kvällarna ska krypa upp i fåtöljen med en kopp te och en god bok medan höstvindarna viner utanför knuten. 

Men när det visar sig att den avlidne är en välkänd toppolitiker och familjens överhuvud tvingas hon tänka om, särskilt nu när deras skickligen begravningsentreprenör, Christoffer, har lämnat byrån. Samtidigt blir konkurrensen från den nyöppnade begravningsbyrån allt tuffare och trots Tranans goda inkomster räcker pengarna inte till. 

När Sandra begår ett misstag som är oförlåtligt i den här branschen ser det riktigt illa ut för byrån. Med all sin kraft måste hon försöka bygga upp företagets renommé på nytt och minimera felstegen i framtiden. 

Min kommentar

Som jag skrev i förra recensionen sträckläste jag dessa båda böcker, då det kändes som att boken inte slutade förra gången. Men det gjorde den inte nu heller, så jag får väl tåla att det är sådana här korta kapitel om byrån det består av. Det jag däremot reagerade på denna gången var baksidestexten, som jag inte tycker alls stämmer med innehållet. Den som har skrivit den texten har verkligen försökt att dramatisera boken långt mycket mer än den är. 

Fortsatt är det mysigt, och fortsatt beter sig alla karaktärer konstigt och ingen pratar vettigt med någon men man har liksom vant sig. Återigen tycker jag det är roligast att läsa om företagandet, det är marknadsföringskampanjer, sociala medier, ekonomi och personalansvar i lightversion. Det är roligt att författaren inte ryggar för det utan kombinerar det snyggt med det som händer. 

Det är ett högre tempo i denna boken och känns mer hemtamt. Jag hoppas dock att Sandra på riktigt tar tag i problemen och pratar ut med sina kollegor i nästa bok! 

Betyg: 3-

#20 - Där rosor faktiskt dör - Ewa Klingberg

Baksidestext

Ibland blir inget som man tänkt sig. Sandras planerade roadtrip genom ett somrigt Sverige blir istället ett tvärstopp i Tranås. 

Här befinner sig begravningsbyrån Tranan på ruinens brant och mostern hotas av personlig konkurs. Det är upp till Sandra att bestämma vilket öde som väntar Tranan. 

Så snart Sandra kliver ur bilen kastas hon in i en värld som består av avlidna personer, kladdiga wienerbröd, kistor och bouppteckningar. Att döda människor kunde vålla så mycket oreda hade hon ingen aning om...

Min kommentar

Den här boken låg på min utmaningslista för hyllvärmare så när jag såg att den till slut dykt upp som e-bok på biblioteket kändes det som hittat. Den här boken är dock väldigt kort och slutar väldigt avhugget, så jag hann faktiskt läsa även andra delen (som recenseras separat), eftersom jag nästan trodde det var två delar av samma bok. Så, till att börja med känns detta mer som en följetong än skilda böcker. Jag tycker nog dessutom att de båda böckerna hade blivit lagom som en bok, längre är de inte tillsammans. Även formatet, man rör sig framåt i en företagsmiljö, om än en begravningsbyrå, utan direkta spänningshöjare eller cliffhangers, gör för mig att det blir mer följetongskänsla. Faktiskt, när jag nu precis läser på om författaren, så står det att hon skrivit många noveller och följetonger till veckopressen - då är jag kanske inte helt fel ute. 

Men till handlingen då. Det är faktiskt mysigt att läsa om Tranås och byrån, trots begravningstemat. Det är också lite roligt att boken fokuserar mycket på företagande och ekonomi, utan att för den delen bli faktamässig eller tradig. Det är visserligen förenklat, men jag känner att man ändå är med på utvecklingen på något vis. 

Personerna i boken är en brokig samling, och det är väl det som stör mig mest. Alla är märkliga. Jag vet inte om det hänger ihop med följetongsdelen - att inte skriva för mycket, men alla beter sig på något vis underligt. Majken är fullständigt obegriplig, ena dagen glad och tacksam, nästa så otacksam så att vem som helst som lagt sin semester för att hjälpa henne skulle ha åkt hem. Sandra - som ändå är ekonom, ställer inga frågor om pengarna, trots att hela boken handlar om den dåliga ekonomin och att rädda byrån, så struntar hon i de viktigaste ekonomiska delarna. Den enda som beter sig någorlunda normalt är Mikael, som Sandra i sin tur får för sig är något skumt med. 

Hur som helst, när boken slutar har jag lärt känna karaktärerna, men inget är vare sig hackat eller malet, så det är bara att ta itu med nästa. 

Betyg: 2+

#19 Mytomanen - Sofie Sarenbrant

Baksidestext

Efter en orienteringsdag i skolan hittas en pojke död i Ålstensskogen. Kroppen är illa tilltygad och värdesakerna försvunna. Misstankarna riktas mot ett ungdomsgäng som har knivrånat jämnåriga i Bromma. 

Kriminalinspektör Emma Sköld måste lösa fallet innan mördaren slår till igen, men hon har en känsla av att det är något som inte stämmer. Och vad är det hennes kollegor döljer? 

Ibland är sanningen för svår att uttala. 

Min kommentar

Mytomanen är den åttonde boken om Emma Sköld och här är boken uppdelad i två spår. Det ena är mordet på pojken, där vi får följa en relativt systematisk utredning. Att Emmas syster Josefine är nära händelserna ger ett lite mer personligt anslag, och jag tycker vi får en närmare känsla av karaktärerna - trots att de är många. 

Däremot tycker jag det blir mer och mer rörigt med Nyllet och Krille. Att händelserna tas upp är en sak, de följer ju från förra boken, men för att vara poliser som förhör folk och förväntar sig sanningen så beter de sig bara märkligt. Framför allt Krille som ena stunden förhåller sig till det som händer honom som om han är på väg att bryta ihop och nästa som om inget hade hänt. Jag tycker inte riktigt det håller ihop. 

Detta är en bladvändare, särskilt en bit in, när man fått några fler pusselbitar i brottets riktning, men jag hoppas att Krille och Nyllet klarar ut sina liv till nästa bok. Jag vill läsa om mord och brott, inte labila poliser som missköter sitt arbete. 

Betyg: 3+

#18 Flaskpost från P - Jussi Adler-Olsen

Baksidestext

Ingen hade sett den repade gamla flaskan som stod i fönsterkarmen på polisstationen i Wick i Skottland. Ingen hade lagt märke till brevet eller undrat varför någon skrivt "Hjälp". 

När Carl Mörck och hans assistent Assad på avdelning Q får tag på flaskposten tror de först att det handlar om några barns busstreck. Men när de forskar vidare i det hela inser de att flaskposten är det enda livstecken man fått från två pojkar som fördes bort på nittiotalet. Vilka är pojkarna, vad har hänt med dem och varför har ingen anmält dem saknade? Carl och Assad dras allt längre in i en iskall kidnappares nät och de inser snart att tiden håller på att rinna ut. Trots att många år har gått är kidnapparen fortfarande aktiv. 

Min kommentar

Jag kunde knappt avsluta förra boken innan jag ville börja med denna. Fasanjägarna gjorde ett intryck där jag ville genast se hur nästa bok skulle berättas. Även denna bok sträcklästes och det är bara recensionen som är försenad. Första biten om pojkarna som skriver flaskposten, hur brevet hamnar hos polisen i Wick, och hur flaskposten till slut hamnar i Danmark skulle gränsar till det osannolika, men trots att jag är pragmatisk till överdrift så lyckas den hållas på rätt sida och jag kommer på mig själv med att sitta och hoppas att flaskan ska öppnas. 

Boken har också flera lager som fint nystas in i varandra, och något som skulle ha kunnat bli för mycket olika trådar i en annan bok ger istället olika tankebanor där jag kommer en bra bit innan jag förstår hur allt hänger ihop. 

Det känns nästan lite onödigt att upprepa sig, men återigen skrivs en bok med ett helt nytt tema, helt nytt anslag jämfört med de två tidigare, men lika välskrivet och nagelbitande spännande är det. Det kan inte bli annat än samma höga betyg denna gången också. 

Betyg: 5

#17 Fasanjägarna - Jussi Adler-Olsen

 Baksidestext

Carl Mørck på Avdelning Q, polisens cold case-avdelning, får en ny mapp på sitt bord. År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de rikaste familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Flera år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat. Men när Carl börjar gräva i materialet upptäcker han att något är galet. Tillsammans med sin assistent Assad börjar Carl utreda kopplingen mellan den hemlösa Kimmie och tre av landets mäktigaste män. De letar desperat efter Kimmie eftersom hon har information som kan krossa dem. Kommer de att hitta henne? Och vill de verkligen det?

Min kommentar

Jag tror det var när jag såg filmen Hostel som jag för första gången blev introducerad till den här genren som handlar om en värld där rika människor på riktigt är helt skrupelfria, och det har såklart gjorts både filmer och böcker om detta att man kan köpa vad som helst. Det som är så fruktansvärt obehagligt med det är att det tyvärr säkert finns i verkligheten. Bara av att läsa Aftonbladet kan man ju ibland se ondska som klart indikerar att man inte kan räkna med någon mänsklighet alls i de mörkaste delarna av världen och dark web. Detta är en av få saker som jag mår riktigt dåligt av, och jag har definitivt inte sett de två efterföljarna till Hostel, som trots allt "bara" är film.

I denna bok är vi på gränsen till denna ondskefulla omänsklighet, och jag förväntar mig hela tiden att det ska bli värre. Att det ska vara människor som finns i burarna i menageriet eller så. Det känns bra att det inte blir så men obehaget kryper i kroppen hela tiden. Inte ens efter boken är slut har man helt klart för sig vad det är exakt som skett i det här sjuka gänget, men det är inget man behöver veta. Det är också, enligt min mening, svårare att hålla temat obehagligt men inte över gränsen så det blir löjligt - men här är man på tå hela tiden. 

Jag nämnde i recensionen av den första boken i denna serie att jag tycker det är svårt när man skriver om kalla fall, att ha en bra bakgrund till varför de inte lösts från början. Att då redan i andra boken toppa det med att en bok där man redan från början vet vad som hänt, vem som är mördaren och dessutom exakt vilka som är inblandade - och ändå göra en fantastisk bladvändare som man inte kan lägga ifrån sig. Det är i sanning en duktig författare. 

Den här boken är bokstavligen sjukt bra.

Betyg: 5

#16 Kvinnan i rummet - Jussi Adler-Olsen

 Baksidestext

Kriminalinspektör Carl Mørck är tillbaka på jobbet efter en traumatisk händelse där han och två kollegor blivit nedskjutna. Ena kollegan dog och den andre är förlamad. Carl är oskadd men plågas av skuldtkänslor gentemot sina kollegor. 

Den unga och lovande politikern Merete Lynggaard försvinner spårlöst en vårdag 2002. Medierna kastar sig över fallet och börjar spekulera om allt ifrån självmord och mord till kidnappning och frivilligt försvinnande. Polisen inleder snart en stor utredning lyckas inte hitta de skyldiga. Carl Mørck och hans assistent Hafez el-Assad får ansvaret för utredningen av Merete Lynggaards försvinnande och snart börjar det hända saker. De är en hänsynslös förbrytare på spoåren. Kommer de att hitta galningen innan det är för sent?

Min kommentar

Då var det äntligen dags för en bok från listan med utmaningar, ytterligare en "Ny serie". Jag vet faktiskt inte varför jag aldrig kommit mig för att läsa Jussi Adler-Olsen tidigare. Jag gillar danska polisdeckare så det borde ju vara hand i handske, vilket det också visar sig vara. Konstigt nog känns danska poliser ofta tuffare, dialogerna aggressivare och verkligheten råare än motsvarande böcker om svenska poliser. Dessutom har poliserna om möljigt ännu mer privata problem och mörka bakgrunder, men det fungerar. Jag har svårare att tro på det när det skrivs liknande om svenska poliser av någon anledning. Undra varför? 

Kombinationen av hur Carl Mørck motvilligt kommer tillbaka och startar upp Avdelning Q och samtidigt jobbar med fallet om Merete Lynggaard vävs ihop fint. Det är inget stort persongalleri som behöver introduceras och personerna är inte särskilt komplexa. Det som kryddar är Assad, som anställs som någon sorts städare/assistent och som man inte får veta särskilt mycket om men vars närvaro utökas genom boken och där man får en försmak på intressanta hemligheter. 

Det svåra med böcker om kalla fall är för mig att det måste finnas en bra förklaring kring hur polisen från början misslyckades, och ha någon sorts rimlighet i varför man helt plötsligt nu - många år senare lyckas hitta bevis och vittnesmål som man inte lyckats med tidigare, och som dessutom snarare borde glömts bort eller försvunnit än mer. Det är något som många författare i mitt tycke har svårt att hitta en trovärdig och välavvägd linje kring, men som författaren här lyckas bra med. 

Boken är överlag välskriven och fint sammanbyggd och jag ser fram emot att läsa nästa bok i serien när Avdelning Q blivit lite varmare i kläderna! 

Betyg: 4

#15 Smultron, bröllop och döden - Kristina Appelqvist

Baksidestext

Två entusiastiska studenter vid Västgöta universitet tar initiativet till en amatörteatergrupp och annonserar efter skådespelare för att sätta upp Romeo och Julia. 

I samma veva hittas Roy Pedersen, en av Europas främsta experter på Shakespeare, brutalt dödad. Han har varit spårlöst försvunnen i åtta månader och först nu kan polisen börja söka efter hans mördare. 

När litteraturforskaren Helena Waller förstår att Pedersen var ett okänt originalmanuskript av just Romeo och Julia på spåren ger hon sig iväg till Verona för att försöka hitta det på egen hand. 

Morddramat tycks ha märkliga likheter med den gamla kärlekssagan, fylld av både passion och ond bråd död. 

Min kommentar

När jag nu är framme vid den tredje boken om Helena Waller har jag "kartan" klar för mig. Varje bok har haft ett tydligt tema, förra boken handlade om DDR och nu är det Shakespeare. Det känns passande att böcker om forskare och universitet fokuserar på det intellektuella snarare än polisarbete. Förutom det allmänbildningen kräver vet jag väldigt lite om Shakespeare och jag kan inte annat än undra om hemliga manuskript, eller historier om det finns. Bara det faktum att historien faktiskt inte framstår som helt orimlig ger plus hos mig. 

Som vanligt är språket enkelt och ledigt - i mycket positiv bemärkelse, och trots otäcka händelser och mord så måste jag ändå säga att jag finner boken charmig. När jag tänker efter är det inte i första han upplösningen av brottet, eller att hitta sanningen som får mig att vända blad, utan karaktärerna och vad som händer med dem. 

Det är möjligt att bokens karaktär inte är sådan som de övriga som brukar lyftas fram som de bästa böckerna, eller de som vinner priser men den har alla delar som jag önskar i en bra pusseldeckare. Så det är svårt att motivera annat än högste betyg. 

Betyg: 5

Utmaningar i halvtid

 Jag hade tänkt mig att göra en summering efter halva året kring hur det gått med utmaningar och läsning, men då jag i princip inte läst någonting utan bara jobbat så sköt jag på det till efter semestern. Jag vill inte gärna säga efter sommaren, augusti är trots allt en sommarmånad och glädjande nog har vi i alla fall i Stockholm nu fått lite härlig värme och sol, som jag inte sett så mycket av i juli. 

Så vad kan man då säga om utmaningarna. Ja, främst att de inte alls är i fas :) Jag har läst två böcker från den specifika utmaningslistan, med 30 st böcker. Sonjas sista vilja - som ligger i Ny serie-utmaningen och första boken av Louise Penny om Armand Gamache som ligger i Nya författare-listan. Därtill har jag läst ytterligare fyra böcker om Armand Gamache. Vissa böcker som jag hade på min lista var sådana jag skulle behöva låna på biblioteket fysiskt, och de har jag lagt åt sidan i och med corona. Några böcker är sådana som jag haft svårt att sätta mig med, trots att jag velat under lång tid - vilket är skälet till att de hamnat på min utmaningslista. De har varit ännu svårare att ta tag i nu när jag haft det tufft att få tid och ork för läsningen. Så därav har det blivit mer "säkra kort" och välkända författare eller serier och inte så mycket av de nya jag letade upp.

Jag har dock fått lite rush på läsandet efter att jag kunde slappna av när jobbet lugnade sig och sommarledigheterna infann sig hos våra kunder så jag är inne på min 15:e bok för året nu. Jag har ju generellt sagt att jag ska läsa 60 böcker i år, och jag tror inte det blir något problem även om jag ligger efter. Förutsatt att inte hösten blir som våren förstås. 2019 recenserade jag 32 böcker. Jag kan inte på rak arm säga om det var alla jag läste eller bara de jag kände för att skriva om, recensionerna är lite sporadiska.   

Hur som helst så tycker jag det är skönt att jag börjar hitta tillbaka till läsningen och hoppas det förblir så. Att dokumentera läsningen, recensera och ha lite utmaningar som stöd är främst en rolig grej och jag tävlar inte med någon, Om det blir för mycket allvar riskerar det att kännas jobbigt, ytterligare ett mål att leverera på och då blir det lätt ett nödvändigt ont istället för något njutbart, och så vill jag inte ha det. Så jag fortsätter i den takten jag orkar, men jag känner mig rejält taggad inför hösten. 

Hoppas ni har haft en riktigt fin sommar och har tankat energi inför hösten, vad gäller både läsning och allt annat! 

#14 Flickan framför muren - Kristina Appelqvist

Baksidestext

En omstridd tysk professor ska uses till hedersdoktor vid Västgöta universitet. Beslutet utlöser en storm av reaktioner bland medier och personal. Då promotionshögtiden närmar sig ökar dramatiken eftersom universitetets rektor hotas till livet. Trots massiv polisbevakning slutar ceremonin i en oväntad mardröm. När litteraturforskaren Helena Waller upptäcker att en nära kollega burit på en mörk hemlighet ger hon sig in i jakten på en samvetslös mördare. Sökandet i det förflutna för henne ända till Berlin och tiden före murens fall. 

Min kommentar

Det var naturligt att fortsätta med andra boken om Helena Waller direkt efter den första och jag blir inte besviken. Nu när vi lärt känna Helena, hennes vänner, polisen och journalisterna så måste det förstås till nya karaktärer. Författaren gör det bra när hon skapar ett tyskt "tema" på boken. Vi får lära oss en hel del om DDR och jag fascineras återigen om att författaren tar sig an så tung historia och rejäl fakta. Jag har förstått att det krävs mycket bakgrundsarbete och att får man något fel så fastnar man som läsare, något jag upplevt själv, men att välja forskare och akademia som "stage setting" måste rimligtvis kräva än mer kunskap och forskning av författaren. 

Jag känner igen mig i boken kring det som skrivs om murens fall, jag var förvisso också ganska liten när det skedde, men allvaret, hur illa det var osv, kan jag inte riktigt minnas att vi pratade om i skolan. På något ställe beskrivs en tillbakablick till skolan att läraren gick igenom DDR, Sovjet osv likadant som man gjorde USA och andra demokratiska regioner. Det känner jag igen. Jag lägger ingen värdering i det, men det är intressant att fundera över. 

Hur som helst är detta en riktigt fin pusseldeckare, med en trovärdig historia och miljö och som gör mig nyfiken inte bara på intrigen och historien i boken, utan att lära mig mer om "riktig" historia och litteratur. Det är - enligt min mening - en riktigt bra bok som lyckas trigga ett sådant intresse. Det enda jag egentligen saknar är en liten ihopknytning om varför den tyska professorn skulle få bli hedersdoktor i Skövde, det är ju egentligen det som är hela problemet från början till slut. Det nämns i förbifarten om två rektorers "samarbete" men det sägs inte mer om det och jag förstår det inte riktigt. Kanske får det sin förklaring i en annan bok. 

Betyg: 4,5

#13 Minns mig som en ängel - Kristina Appelquist

Baksidestext

Vill du veta vem som får årets Nobelpris i litteratur? Helena wallner tror inte sina ögon när stiftelsens ordförande avslöjar hemligheten. 

På vackra Bjertorps slott möts ett sällskap för att utse den författare som ska tilldelas ett prestigefullt pris. Men inget blir som de tänkt sig. Morgonen därpå hittas en av medlemmarna död under märkliga omständigheter. 

Plötsligt förbyts den trevliga samvaron i en mardrömslik jakt på en oberäknelig mördare som tycks vara ute efter fler offer. Litteraturforskaren Helena Waller dras allt längre in i ett kusligt morddrama som tycks ha egendomliga beröringspunkter med Svenska Akademien, en gammal kärlekshistoria, en okänd opera och den danska författarinnan Karen Blixen. 

Min kommentar

Jag upptäckte Kristina Appelquist och böckerna om Emma Lundgren efter att en annan bloggare kommenterat författarinnans uppväxt i Västergötland, och tack till en person som visade sig vara även gammal lärare till mig. Efter att ha läst de tre första böckerna har jag väntat på att den fjärde boken ska komma på biblioteket som e-bok, vilket den inte gjort. När jag såg att denna serie om Helena Waller var liknande så gjorde jag det för mig oväntade valet och hoppade över den tidigare boken till förmån för denna nya serie. 

Det var inte dumt. Jag är förvisso inte uppväxt i Skaraborg, men känner igen trakterna och så sent som för några veckor sedan var jag på utflykt vid Hornborgasjön när jag besökte mina föräldrar (bra corona-utflykt, utomhus och med stora vidder att titta på fåglar och promenera vid), så det är trevligt att denna serie håller sig kvar i dessa trakter och med normala människor, även om morden såklart är lite tillspetsade. Jag blir omedelbart förtjust i Helena Waller och även kunskapen hos dessa personer inom akademian, forskare och professorer. Det måste vara svårt att skriva om personer som ska förväntas vara så kunniga, men Kristina gör det bra. Och jag gillar att man får kunskaperna utpytsade, det är ingen uppsats om hur kunnig Helena är utan det spetsar till sig när hon behöver kommentera något etc. Det gillar jag. Överlag är kretsandet kring litteraturvetenskap och -historia väldigt intressant och nytänkande. 

Det är ganska många personer involverade, dels lär man känna huvudpersonerna men och många i de grupper som talas om. Jag är glad att jag läser och inte lyssnar så jag kan ta in och tänka efter. Jag gillar också att de konversationer som sker är normala. Ofta känns det som att dialoger kortats ned till de nödvändiga orden för att inte bli för långrandiga, och jag tänker alltid att hur skulle jag och någon vän beskriva/prata om samma sak, det gör författaren väldigt bra här. 

Jag vet ju nu inte hur mycket av det som berättas om Karen Blixen och annat är sant, men det är ju också lite tjusningen. Jag kan låta det vara, eller så kan jag om jag är nyfiken googla och ta reda på mer. 

Denna bok är riktigt bra och jag ser fram emot nästa!

Betyg: 4

#12 En cirkel av sten - Elly Griffiths

Baksidestext
Nelson har fått en rad hotulla brev. De är anonyma men påminner om brev han fick för länge sedan. Då ledde de till ett fall som har förföljt honom sedan dess, fallet som sammanförde honom och Ruth och gällde en flicka han inte kunde rädda. 

Ruth arbetar med en utgrävning i Norfolks saltängar och plötsligt hittas benrester i en cirkel av sten. De visar sig tillhöra en försvunnen tolvåring. Allt mer påminner om det gamla fallet, men mannen som skrev breven till Nelson är död. Eller? 

Min kommentar
Efter min mindre lyckade förra bok så kände jag att det var dags för ett säkert kort. Som vanligt funderar jag över hur dessa saltängar ser ut. Denna gången inser jag att jag kan googla (ja, ibland är jag rätt trög), och jag inser genast att den sagolika känslan av landskapen från beskrivningarna i boken gör sig bättre så jag slutar omgående att titta på bilderna. Jag är också glad att man just är tillbaka i hemtrakterna i Norfolk, förra boken som utspelade sig ju i Italien, lämnade lite att önska tyckte jag. 

Som vanligt vävs karaktärerna, och då framför allt Ruth och Harrys liv in på ett bra sätt i historien i detta fall mer kopplade till historiska händelser för dem båda två. Här tas vi också tillbaka till början när Ruth och Harry träffades och det fallet de jobbade med då, och det känns faktiskt som att cirkeln sluts. Hade jag inte vetat att det redan finns en 12:e bok, ej ännu översatt, så hade jag trott att serien skulle fått sitt slut med denna bok. 

Jag känner igen mig, jag gillar att vi är tillbaka med arkeologi i fokus och att både Ruth och Harry gör det de är bra på och som vanligt skriver författaren väldigt bra och intressant. Även översättaren gör ett bra jobb, det är trots allt en hel del facktermer om arkeologi som dyker upp. Jag hoppas att serien fortsätter på det här sättet!

Betyg: 4

#11 Sista jouren - Karin Wahlberg

Baksidestext
En helt vanlig dag i mars cyklar Veronika Lundborg till arbetet som läkare. Vårsolen tittar fram. Hon cyklar snabbt, blir svettig. Men när hon kliver in i duschrummet förändras allt på ett enda ögonblick. Hon hittar kollegan Maria, hopfallen och död, med blåmärken på armar och ben. Snart sprider sig en obehaglig stämning bland personalen och spekulationerna tar fart. Hur har denna unga läkare dött? 

Kriminalkommissarie Claes Claesson kopplas in på fallet och så småningom växer bilden av en komplicerad kollega fram, en kvinna som ine var helt omtyckt på sin arbetsplats. 

Min kommentar
Den här serien och författaren har jag helt missat, så när jag insåg att den här serien med hittills nio böcker fanns blev jag glad att jag hittat en ny källa som räcker ett tag :) Tyvärr blir jag lite besviken. Jag har svårt att få ihop historien, var de är, hur det ser ut. Polisarbetet verkar bottna i att man sitter på möten då och då och pratar, ingen dokumentation eller struktur - vilket jag inte vet om detär så vanligt polisarbete fungerar men det gör det väldigt svårt för mig som läsare att komma framåt. Det finns inget driv. I praktiken sker heller ingen utveckling förrän Veronika Lundborg pekar ut den ansvarige som någon hon för ett år sedan sett ge ett ögonkast till den mördade på en parkeringsplats. Då faller allt på plats och man har ett erkännande på ett par sidor. Jag vill nog helst inte tro att polisarbete är fullt så slumpartat och tillrättalagt. 

Vidare stör jag mig på författarens metodik. Hon skriver om könsrollerna för läkare som drabbat Veronika exempelvis, men boken har genomgående en separat hantering mellan kvinnor och män. Polismännen (utom chefen som har ett smeknamn) beskrivs med efternamn, hela namn eller till och med titel - medan den kvinnliga polisen ofelbart bara nämns som Louise. Samma på läkarsidan, Veronika Lundborg, som jag förstår ändå ska bli någon sorts huvudperson i serien benämns som huvudregel bara Veronika - samma med hennes kvinnliga kollega, medan de manliga läkarna regelmässigt benämns med titel och/eller efternamn. Jag vet inte om det finns någon tanke med det, men det irriterar mig kraftigt. Jag är medveten om att boken skrevs för 20 år sedan och långt före Metoo, men det är ändå 2000-talet. 

Jag tänker att jag ska ge det en bok till, detta är den första i en serie och jag vet inte om det är författarens debutbok också, så dessa saker kanske styrs upp till nästa bok, men annars blir det nog tyvärr inte så många fler. 

Betyg: -2, det är gränsfall, men jag läste ju klart den så det är ju ändå något. 

#10 I fikonträdets skugga - Camilla Davidsson

Baksidestext
Susanne har tagit hand om sin familj i alla år, men nu är Sofia och Lovisa utflugna och Lars har plötsligt och chockartat lämnat henne för en yngre kvinna. Vid 53 års ålder måste Susanne skapa sig ett nytt liv. Först och främst hitta någonstans att bo, men också ett nytt jobb och någonstans att göra av bohaget från familjevillan. 

I en avkrok på Gotland ligger den gamla mjölkbutiken, ett arv som Susanne tänkt sälja, men som tillfälligt får husera alla möbler och prylar. I lugn och ro ska hon sortera allt och hämta kraft efter skilsmässan. När en turist en dag stannar till vid mjölkbutiken och frågar vad sakerna kostar, finner Susanne att hon halvt ofrivilligt startat en loppis. En dag dyker en vresig men stilig granne upp på gården, och en kedja av händelser sätts igång som slungar ut Susanne i livet igen. Men vågar hon säga ja till allt det nya? 

Min kommentar
Jag tror vi är många som på allvar börjat fundera på en vandring efter att ha läst Camilla Davidssons serie om Emma och Camino de Santiago de Compostela och hennes efterföljande böcker gör i alla fall inte mig besviken. Jag hade inte förstått att Susannes dotter Sofia är den som huserar i "Liten tvåa med potential", men språket och enkelheten - i dess allra bästa bemärkelse - finns kvar. Det är smidigt och mysigt och folk är vanliga med goda och mindre goda sidor. Det är befriande. Jag gillar också att slutet är vettigt, inget "så levde de lyckliga"- tillrättalagt slut.

Egentligen är det väl bara två saker jag stör mig på. Det ena - som inte är författarens fel - är alla dess böcker där folk oförhappandes får ett arv, har ett härligt torp stående eller bara bryter upp och lämnar allt för att hitta ett perfekt ställe någonstans. Jag inser ju själv att det är själva essensen i feelgood-genren och får folk - även jag ibland - att tro att detta kanske kan hända, men det vore intressant att se om det går att ta det ett steg längre och låta folk skapa sin egen lycka, inte att den alltid är en slump. Det andra är mer konkret. Det går för mig inte att tro på att en person som Leo Stemme skulle cykla till loppisar för att köpa böcker, betala mer än boken kostar ny och dessutom betala mer än Susanne begär, och samtidigt predika om hur man gör affärer och blir rik. Det går inte ihop, så är det bara :) 

Denna bok är perfekt sommarläsning och än mer så efter en avskärmad och instängd vår som denna. Jag gissar att det kommer en fortsättning, det var inte en cliffhanger på nivån att det sänker betyget, men det finns utrymme för mer att berätta om författaren vill. 

Betyg: 4

#9 Under nio nätter - Denise Rudberg

Baksidestext
En varm sommarkväll sitter en man på sin balkong när han plötsligt hör ett konstigt ljud - ett desperat rop, en duns, sedan tystnad. Han rinnger 112 men räddningstjänsten kommer aldrig. När han går och lägger sig känns det som att han har inbillat sig hela händelsen. Fem år senare blir Marianne och hennes specialteam kontaktade för att utreda ett gammalt självmort begått av mannen till en känd livsstilsprofil. Samtidigt börjar profilens nuvarande sambo att känna sig hotad. Privat får Torsten det riktigt körigt när hans exfru plötsligt ringer på dörren och behöver tillfälligt tak över huvudet. Marianne hamnar på en stökig middag som resultaterar i en ny bekantskap hon helst velat vara utan. Även Augustins liv är ställt på kant och han grubblar intensivt över de stora frågorna. 

Min kommentar
Jag hade tydligen helt missat att den här nionde boken i serien om Marinane Jidhoff kommit, än mindre att den kommit som e-bok på biblioteket så det var en trevlig överraskning när jag efter alltför lång tid kollade igenom mest-lästa-listan av bibliotekets e-böcker. Tjusningen med dessa böcker är för mig att jag vet var jag har folk. Det är enkel och mysig läsning. Så jag blir lite besviken när större delen av boken handlar om utredningsgruppens egna bekymmer. Ingen av deltagarna i gruppen beter sig som de brukar utan har helt andra personlighetsdrag. De två nytillskotten får inget utrymme alls, och både mord, sätt och mördare står klart i princip i samma ögonblick som de introduceras i storyn. 

Men visst, man kanske inte ska vara för tuff. Jag förstår att det efter åtta böcker kanske blir både svårt och tråkigt att fortsätta i samma hjulspår, och att man som författare vill få in lite nytt. Och det är ju dessutom ett högt tempo dessa böcker skrivs och släpps i. Det skulle jag inte klara. 

Så jag väntar mid lika mycket förhoppning in nästa bok, även om jag då hoppas på mer vit tryffelnougat, dialog mellan poliserna och mindre sexscener. 

Betyg 2,5. 

#8 Ett ohyggligt avslöjande - Louise Penny

Baksidestext

En septembermorgon skakas den lilla byn Three Pines av en chockerande upptäckt. På Oliviers bistro - den naturliga knutpunten för det fridsamma livet i byn - påträffas liket av en äldre man, dödad genom ett våldsamt slag mot bakhuvudet. När kommissarie Armand Gamache anländer till platsen konstaterar han till sin förvåning att ingen tycks ha en aning om vem den döde mannen är. En märkligt omständighet i denna slutna värld där alla känner alla. Någon ljuger - frågan är bara vem. 

Sakta men metodiskt börjar Gamache och hans kollegor bana sig en väg genom de lögner som döljer sig under den förrädiskt idylliska ytan. Sökandet leder dem så småningom ut i den täta skogen som omger Three Pines, och vid slutet av en slingrig stig väntar en häpnadsväckande hemlighet. 

Min kommentar

Nu är vi tillbaka i Three Pines hos de välbekanta karaktärerna och denna gången får man klart för sig redan tidigt att det är någon av den "innersta kretsen" som är brottslingen. Jag blir lite förvånad över de av Gamache återgivna tankarna kring de boende, där han nästan tycks bli skrämd av tanken att det är någon i byn som begått mordet. Detta trots att han normalt och tidigare upplevs som en mycket samlad och metodisk person. Även det faktum att det - enligt min mening - pekas ut vilka två personer som ska misstänkas gör att jag i denna bok snarare fokuserar på att så här kan det väl inte vara - snarare än det omvända. 

Som vanligt förvånas jag över avståndsbedömningar och tidsåtgång. Jag måste till och med kolla kartan när man beskriver att man flyger till Queen Charlotte Island, som jag vet tillhör Kanada, men kallar det "över halva jordklotet", och beskriver hur man byter flyg tre eller fyra gånger, men det tar ändå nästan ingen tid alls. Jag vet inte om det är en översättningsgrej, men sådana detaljer funderar jag ofta på. Samtidigt kanske det inte är så enkelt att översätta, det handlar ju om ett väldigt poetiskt språk. Vad sägs exempelvis om meningen: "Hans kropp utgjorde en nästan perfekt kvadrat men han bar sina kilon med lätthet, som om kroppen var full av tankar som hade runnit ner från huvudet". 

Jag gillar att författaren ändrar karaktär i denna boken jämfört med tidigare, och att det kommer mer i nästa bok är uppenbart, utan att det för den delen är en uppenbar cliffhanger. Dock tycker jag inte riktigt denna når upp till samma nivå som den förra oken. 

Betyg: 3,5

#7 Ett förbud mot mord - Louise Penny

Baksidestext

Det är högsommar och den förmögna familjen Finney har samlats på värdshuset Manoir Bellechasse för sin årliga släktträff. Men i takt med att temperaturen stiger börjar också gamla hemligheter och bittra rivaliteter att komma upp till ytan. Och när värmevågen kokar över till en våldsam nattlig storm, lämnar den ett lik efter sig. 

Kriminalkommissarie Armand Gamache - som firar sin bröllopsdag på Bellechasse tillsammans med sin hustru - finner sig plötsligt i ett hus fullt av misstänkta. Han tar sig an utredningen. Men vad Gamache inte anar är att detta också  kommer föra honom tillbaka till några av de mörka vråna i hans egen historia. 

Min kommentar

Efter en liten paus låg nästa bok av Louise Penny närmast till hands. Det är ju lite av ett problem att när jag väl börjar så läser jag på och då hinner inte alla böcker marineras riktigt, och sådana saker som man inte reagerar på när man har längre intervall blir väldigt uppenbara. 

Den här boken känns till att börja med upprensad. Dramat med Arnot är avslutat och man befinner sig i princip bara på hotellet. Karaktärerna är få och trots att det dröjer en bit in i boken innan mordet inträffar så är det tillräckligt med miljö- och karaktärbeskrivningar. Jag kan inte säga varför jag inte blir uttråkad, kanske är det för att jag lärt mig att tempot och språket är värt att njuta av. I denna bok har jag svårare att lista ut mördaren och motiv, och jag skulle vilja säga att det beror på att det är mer långsökt - och sätter jag på mig tveksamma glasögon så tycker jag vissa saker är lite ologiska, men det stör mig konstigt nog inte nämnvärt. 

Antagligen har jag vant mig vid skrivstilen och att inte stressa igenom dessa böcker, för jag tycker detta är den bästa boken hittills i serien. 

Betyg: 4

#6 Broder Jakob - Emelie Schepp

Baksidestext
En regning vårdag hittas en kvinna brutalt mördad i Norrköping. Det är det andra offret på kort tid. Omständigheterna är likadana, benen är hopsydda och kropparna hittas i Strömmen som flyter genom staden. Vem vill få dem att se ut som sjöjungfrur och varför?

När en ny kvinna anmäls saknad är det uppenbart för polisen att de har att göra med samma gärningsaman. Åklagare Jana Berzelius som leder förundersökningen börjar snart hitta kopplingar till fallet Simon Norell, en ung man som mördat sin familj och sedan dess suttit inspärrad på rättspsyk i Vadstena. Men Simon vägrar prata. Någon måste vinna hans förtroende innan tiden rinner ut, och den enda som kan göra det är mannen som rör sig som en hotfull skugga i Janas liv - Danilo Peña.

Broder Jakob är den femte boken om åklagare Jana Berzelius.

Min kommentar
Det tog inte lång stund från det att jag hittade denna bok som e-bok på biblioteket till den var utläst. Som vanligt levererar Emelie Schepp en bladvändare, med intressanta karaktärer och händelser, men jag har lite svårare att komma in i det gentemot förra boken. Kanske är det för att morden är mer grymma, men det känns som att polisarbetet lämnar en del att önska. Förutom att Henrik är ute och letar, känns det inte som att det är så mycket systematiskt polisarbete, och tyvärr tyckte jag #spoiler# att titeln var alltför ledande. Det var inte svårt att räkna ut vem som var mördaren efter att de första smulorna dykt upp.

Det som dock är mer intressant är historien med Danilo som utvecklas en del. Jag tycker å ena sidan det är motsägelsefullt hur en person med hans bakgrund kan tillåta sig att gå omkring och lägga sin tid på att hata, men i denna bok blir han mer mänsklig och även Janas fokus känns mer rimligt. Tyvärr avslutar vi ju med en cliffhanger, men bortsett från det så ser jag fram emot att se vad som händer med Danilo och Janas relation framöver!

Betyg: 4-

#5 Den grymmaste månaden - Louise Penny

Baksidestext
Välkommen till Three Pines, där den grymmaste månaden är på väg att leva upp till sitt namn. Det är vår i detta pyttelilla, bortglömda samhälle; träden har fått knoppar och de första blommorna kämpar sig fram genom den nyligen töade marken. Men allt är inte förutbestämt att återvända till livet.

När några bybor bestämmer sig för att fira påsk genom att hålla en seans på Old Hadley House hoppas de kunna befria byn från dess ondska. Men istället dör en av deltagarna i skräck. En naturlig död? Eller har offret på något sätt fått hjälp på vägen? Den briljante, medkännande kommissarie Armand Gamache från mordroteln vid Sûreté du Quebec får ta hand om utredningen. Ett fall som tvingar honom att konfrontera sina egna såväl som den skenbart idylliska byns demoner.

Min kommentar
Ja, ni anar säkert att när min fantasi tryter så är det bra att ha serier. Andra boken slutade och jag drog genast igång med tredje boken om kommissarie Gamache. Och nu förankras språket och jag förstår jämförelsen med Agatha Christie ännu mer. Språket blir om möjligt ännu vackrare samtdigt som ondskan får andra former. Det är en svår gräns att få sådant som ska framstå som i det närmaste övernaturligt att låta naturligt, och särskilt när man byggt upp karaktärerna som vettiga och smarta personer. Men det lyckas författaren bra med här. Jag kan inte säga att det kryper i skinnet och det är så spännande att jag bara måste läsa vidare, det är språket lite för krusidulligt för, här läser man mer långsamt vidare för att få med alla nyanser. 

I denna boken kulminerar dock problemen för teamet och kommissarie Gamache (hoppas jag i alla fall) och jag får äta upp att jag i recensionen skrev att det var normala poliser utan problem. Det är en intrikat - är nog bästa ordet - soppa som rullas upp, men problemet är ju att jag redan vet att det finns 13 böcker till om kommissarien, så hans hot om att avgå blir ju ganska tomma. Detta måste vara många författares aber, att inte veta hur det ser ut när boken läses eller ha planerat tillräckligt långt i förväg för att veta vad man ska utsätta sina karaktärer för.

Jag tycker den här boken är bättre än de två första. Inte så mycket snacket kring det onda i huset - det är många synonymer för ondska och skrämsel - men att brottet löses genom dialog med de boende, man lär känna de boende mer och mer och varje boende blir fördjupad. Det gillar jag.

Avslutningsvis: Jag fattar aldrig hur liten en "pytteliten" by, som trots allt har en hel drös med affärer, restaurang, motell osv. Jag är uppväxt i vad jag kallar en by med 1000 invånare. Vi hade en mataffär, en godiskiosk som numera är omgjord till pizzeria och en post (på den tiden posten fanns). I min värld framstår det som att nästan allt som översätts med byar snarare är mindre orter. Skulle vara intressant att veta vad man egentligen räknar som by.

Mitt betyg: -4 (den är lite bättre än de förra som fick 3,5 men når egentligen inte riktigt upp i 4).

#4 Nådastöt - Louise Penny

Baksidestext
Mordet på CC de Poitier stör inte julfriden i Three Pines nämnvärt. Det är faktiskt svårt att hitta någon som tyckte om henne över huvud taget. När kommissarie Gamache kallas in kan han välja och vraka bland misstänkta, och snart har han hittat en huvudmisstänkt. CC:s egen man, som hon ständigt förtryckte. Men något säger honom att han inte borde döma för snabbt.

När Gamache vaskar i CC:s förflutna dyker flera kopplingar till Three Pines upp, trots att hon var nyinflyttad. Det spektakulära mordet - död genom en elektrifierad stol under en curlingmatch - visar sig vara betydligt snårigare än det först verkat. Samtidigt blir Gamache medveten om att han inte bara måste kämpa mot mördaren, utan även mot sina egna överordnade inom poliskåren.

Nådastöt är den andra, helt fristående, boken om kommissarie Gamache.

Min kommentar
Som väntat låg det nära till hands att direkt sätta tänderna i nästa bok om kommissarie Gamache. Jag är ju mycket för serier där man kan följa huvudkaraktärerna i deras utveckling. Min oro - att man "dödar av" samtliga i byn kommer man här runt genom att delar av huvudpersonerna är nyinflyttade. Samtidigt stör jag mig på att man verkligen jobbat mot det här med "helt fristående". Händelserna i den förra boken, som nämns ha skett något år tidigare, refereras väldigt lite till, trots att många då berörda dyker upp nu igen.

I den här boken tycker jag också skrivstilen blir tydligare. Språket är vackert, tidvis nästan lyriskt och den svenska översättningen som kryddats med franska fraser och uttryck är riktigt bra. Jag förstår inte franska men förstår andemeningen och det förstärker. Jag försöker hitta om originalspråket är på engelska eller franska, och det ser ut som engelska - men den tvåspråkiga regionen märks tydligt. Jag gissar att de franska fraserna i originalversionen har fått vara kvar i den svenska.

Å andra sidan fördjupas också de mer negativa aspekterna. Där störs jag mest på den här företeelsen där folks känslor beskrivs som att de syns i varje blick, som som folk är endimensionella varelser med bara en enda känsla i taget och som alla syns en efter en om man tittar dem i ögonen. Det är också ett elakare språk som kommer fram. Beskrivningen av CC:s dotter Crie - hon beskrivs bara som fet och äcklig är inga ord jag någonsin skulle se kommissarien använda utan det är snarare som om författaren tycker illa om henne. Och jag fattar fortfarande inte grejen med hennes namn. I början beskrivs hon som Brie, och att Crie är ett öknamn som används av både elever och lärare i skolan, men väl i utredningen beskrivs hon bara som Crie.

Jag får inte riktigt den här igenkännande känslan som jag brukar få när jag kommit in i en serie, men å andra sidan är jag bara på bok två. Det fanns åtta böcker översatta när jag satte upp min lista, men jag ser nu på författarens hemsida att hon är inne på sin 16:e bok om kommissarie Gamache. Så det gör kanske inget att denna boken inte är så mycket bättre än förra.

Betyg: 3,5

#3 Mörkt motiv - Louise Penny

Baksidestext
Kommissarie Gamache och hans team vid Québec-polisen kallas till Three Pines, en ödslsigt belägen by söder om Montréal, för att utreda ett dödsfall. Det är den vänliga gamla damen Jane Neal som verkar ha träffats av en pil på avvägar.

Lokalbefolkningen tror att det rör sig om en jaktolycka, eftersom jakt med pil och båge är vanligt i trakten. För vem skulle vilja döda rara Jane Neal även om hon hade sina egenheter? Det har ju alla i byn.

Men ju mer Gamache nystar i mordet, desto fler hemligheter kommer i dagen, och snart står det klart för honom att det inte alls rör sig om en jaktolycka, utan om något betydligt otäckare.

Min kommentar
För första gången på några månader kände jag idag ett lässug. Så jag skolkade från attgöra-listan med jobb och när regnet började slå mot rutan hällde jag upp ett glas vin och satte mig med läsplattan. Boken ligger på min utmaning med nya författare och det är en trevlig bekantskap.

Jag vet inte om det är inbillning, men så fort historien inte utspelar sig i USA så upplever jag att det blir mindre hetsigt. Samtidigt har jag utan lite hets svårare att få till nagelbitar-känslan. Här är det en by i Kanada, och tempot rullar på lagom. Poliserna är dessutom hyfsat normala, vilket jag uppskattar. Det är ingen korruption, ingen polis som snurrar in sig i lögner eller pennalism utan fokus på polisarbetet. Där upplever jag att en del svenska deckarförfattare har fallit i fällan idag.

Jag gillar pusseldeckargenren, där man pö om pö nystar upp brottet, med några fnurror på tråden på vägen. Det är inte självklart vem som är mördaren även om tanken börjar gro i ett ganska tidigt skede. Jag tycker om stället, människorna och historien. Det jag oroar mig över är att jag vet att det finns, så här långt, åtta böcker till i serien och jag vill inte ha någon Morden i Midsomer-grej där hela byns befolkning mördas typ två gånger om, men jag vet å andra sidan inte om de andra böckerna utspelar sig i samma by. Jag gillar att man inte skrivs på näsan om vad som skett och att några saker lämnas oförklarade. Jag förutsätter att det får sin förklaring i kommande böcker och jag ser fram emot att låta karaktärerna utvecklas och lära känna dem bättre.

Ett solitt första möte och jag ser fram emot att läsa del två.

Betyg: 3,5

#2 Sonjas sista vilja - Åsa Hellberg

Baksidestext
Det tillhörde ovanligheterna att en död kvinna låg utanför entrén till Åhléns, men Sonja Gustavsson hade aldrig varit en särskilt vanlig kvinna. Hon hade inte planerat att dö mitt i Farsta centrum, men om hon vetat att det var där det skulle ske hade hon inte haft något emot det.

Däremot hade hon planerat allt för sina väninnor, Maggan, Rebecka och Susanne, som chockas rejält av hennes testamente. De får dela på allt alla miljoner och alla spännande investeringar. Men först måste de uppfylla vissa villkor. Vill de och kan de göra Sonja till viljes?

Sonjas sista vilja är en riktig bladvändare. Tre vanliga tjejer i femtioårsåldern rycks upp från sina liv och tvingas börja om på nytt under mycket ovanliga omständigheter. Vi följer dem andlöst vare sig det handlar om heta kärleksaffärer i Paris, jobbiga exmakar i Stockholm eller gulliga barnbarn i Östersund. Det här är en härlig, romantisk komedi som lockar till både skratt och tårar och som är helt omöjlig att lägga ifrån sig.

Min kommentar
Efter att ha jobbat även denna helg kände jag till slut att jag behövde lite avkoppling. Feelgood kändes som en bra idé och då låg ju denna bland mina utmaningar. Det är ingen svår bok att ta sig igenom och jag är imponerad över författaren som ju hittar en ganska udda approach till genren. De traditionella inslagen finns såklart där, med kärlek och hjärtesorg men tanken känns ändå ny. Samtidigt funderar jag på om jag skulle ha svalt allt med hull och hår bara för att Sonja är död, såväl livslögner som utpressning. Eller så är jag bara cynisk. När jag funderar på hur jag ska formulera det så tror jag att jag önskat mer djup i karaktärerna istället för många händelser och människor. För min del är den första delen av boken bäst under de första tre månaderna när karaktärerna funderar över sina liv. Sedan faller allt på plats lite för enkelt tycker jag.

Jag vet inte om tanken redan från början var att skriva flera böcker i serien, men jag tycker det känns som att denna boken var en introduktion och nu när allt är uppdukat kan den verkliga serien börja. I alla fall hoppas jag det, att få lära känna karaktärerna lite bättre och se hur de faktiskt tar sig an sina nya liv. Det ska nog inte dröja alltför länge innan jag sätter tänderna i nästa bok.

Betyg: 3

Enkät istället för läsning - Pest eller Kolera Book Edition

Hoppas alla mår bra och tar hand om sig i dessa tider. Man skulle ju kunna tro att karantän hemma innebär mer tid att läsa, men icke sa Nicke. Jag tycker i och för sig att takten hos mina kunder har gått ner, men istället kommer det krisgrejer och annat, så för min del blir det ändå inte mycket annat än jobb.

Men för att åtminstone ge ett livstecken så hittade jag en lite rolig enkät hos Bokföring enligt Monika  som i sin tur hämtat den hos Vargnatts Bokhylla. Charmigt namn förresten. Så jag stjäl den helt sonlika.

Skulle du hellre...

...ha en vän som tappade bort dina böcker eller en som gjorde hundöron i dem?
Börjar ju bra det här, med att jag får erkänna att även jag gör hundöron i böcker (bara pockets i och för sig). Jag har också väldigt få böcker (har inte plats) men de böcker jag har är valda med omsog så ska min vän slarva så är det bättre med hundöron. 

...älska en bok som alla hatar eller hata en som alla älskar?
Svårt, väldigt kraftfulla ord älska och hata. Men jag brukar ju normalt tycka illa om böcker som alla andra älskar så det är jag van vid. Samtidigt är jag i och för sig helt obrydd om ifall jag skulle gilla något som andra hatar. 

...vara fast på en väldigt lång flygresa eller en väldigt lång tågresa utan något att läsa?
Lätt, en flygresa. Jag somnar normalt innan säkerhetsgenomgången på alla flygningar jag tar så behöver inget tidsfördriv där. Tågresor är långa och tråkiga. 

...äta middag med din favoritförfattare eller med din favoritkaraktär.
Den var svår. Många karaktärer skulle jag vilja prata med, men jag tror att jag lär mig mer och ha en mer intressant diskussion i en diskussion med en favoritförfattare. Vem? I många år var det Patricia Cornwell, och i ljuset av intressanta middagsdiskussioner ligger hon nog fortsatt högt på listan. 

...dejta en karaktär som du har en crush på eller dejta din real life crush?
Det första. Jag är mycket pragmatisk så skulle jag får chansen skulle jag definitivt ta den för att testa hur det är. Min real life crush vill jag ha en relation med på längre sikt - eller fortsätta drömma om. 

...  se att din favoritbok blev gjord till en film, eller tat din favoritfilm blev gjord till en bok?
Definitivt det senare. Tror inte det finns en enda bok som blivit en bra filmatisering, i alla fall inte om man tänker "som bygger på boken." Bra filmer kan det ju vara ändå. Böcker innehåller mer djup och har möjlighet till analyser så jag tror att en riktigt bra film skulle kunna bli mycket bra och mångfacetterad bok. Ja, inte Armageddon då - men kanske Remember the Titans? 

...läsa en bok med en irriterande cliffhanger, eller en där din favoritkaraktär dör?
Det senare. En cliffhanger, vilken som helst, oavsett det är i filmer, böcker eller serier är en styggelse. Det absolut värsta jag vet, och jag undviker att se/läsa om jag vet att det är risk för en cliffhanger. 

...förlora förmågan att läsa nya böcker, eller förmågan att läsa om böcker?
Förlora förmågan att läsa om böcker. Det finns bara ett fåtal böcker jag skulle få för mig att läsa om. Men jag skulle bli glad om jag kunde undanta Liftarens Guide till Galaxen. 

...bo i ett bibliotek eller i en bokaffär?
Nu köper ju även bibliotek in nya böcker. Men om utbudet är detsamma så tar jag definitivt bokaffär. Däremot kan jag tillhandahålla biblioteket när de är lästa. 

...tappa bort vart du är i en bok eller få papercut varje gång du läser en bok?
Vad är det för jämförelse? Mycket hellre tappa bort var jag är. Med tanke på att om jag inte gör hundöron så brukar jag inte göra någon markering alls utan leta upp varje gång så är det något jag är bra på är det att minnas var jag är. 

...vara tvungen att alltid läsa i mörker eller alltid läsa böcker med jätteliten text?
Jag läser ju helst på läsplatta/ipad så det är inget problem. Men om man tänker vanliga böcker så går de ju inte läsa om det är för mörkt så då tar jag ju hellre liten text. 

...läsa vid en öppen spis eller på stranden?
Utan tvekan stranden. Det är min absoluta favoritplats, på en solsäng under ett parasoll med havet dundrande. Det gör inget om det regnar eller vad som helst, bara jag är ute, det är varmt och jag har havet i sikte och en bok i handen. 

#1 Skamvrån - Sofie Sarenbrant

Baksidestext
En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma och sluter ögonen. I en annan del av Sverige hamnar en man i en djup grav i skogen. Ingen av deras nära och kära känner till den annalkande katastrofen. Kommer deras liv gå att rädda? De två drabbade är inte bekanta, men har något livsavgörande gemensamt. Nu är det upp till kriminalinspektör Emma Sköld att hitta sambandet innan det är för sent. Fallet tar oväntade vändningar och blir mer personligt och skrämmande än hon kunde ana.

SKAMVRÅN är den efterlängtade sjunde delen i succéserien om kriminalinspektör Emma Sköld. På ett unikt sätt skildras akuta samtidsfrågor som psykisk ohälsa och självmord. Vad vet du egentligen om dina närmaste?

Min kommentar
Som ni märkte blev det tyst i bloggen så snart jag skrivit upp alla utmaningar. Jobbet kickade igång med makalös fart. Det är lite det som tidigare gjort mig skeptisk till utmaningar och planer, att mitt läsande går så mycket i perioder. När jag dock till slut hade en timme utan något "att göra" på ett sent flyg mellan Köpenhamn och Stockholm var det emellertid ingen utmanings-bok som lockade utan en gammal kär vän jag visste att jag kunde lita på. 342 sidor av 349 sidor senare landade vi på Arlanda och jag tackade Emma Sköld för en trevlig resa.

Som vanligt blir man engagerad när man inser att det som händer i boken faktiskt skulle kunna hända, och dessutom blir jag alltid irriterad på vuxna som inte tror på barn/ungdomar, som den självgoda psykologen. Jag märker att det var ett tag sedan jag läste någon av de förra böckerna och har inte riktigt hängt med i familjebildningen för Emma, men det stör inte så mycket då det är många karaktärer och ingen får så mycket djup.

Det är i och för sig positivt att det inte upprepas saker om karaktärerna som man borde veta, men inte heller de nya karaktärerna som Krille, får man något grepp om. Jag tycker inte heller så mycket om parallell-historier när de handlar om att förklara varför saker sker. Det jag dock gillar allra minst är att boken slutar med en cliffhanger. Det är ett billigt trick som jag inte ens tycker lämpar sig i amerikanska skit-filmer, än mer i böcker gjorda av seriösa författare. Det blir lite av ett lågvattenmärke, särskilt när jag nyligen läst om att Sofie Sarenbrant blivit sur på att hon inte varit med på vad-det-nu-var-för-lista trots att Skamvrån var en av Sveriges mest lästa e-böcker förra året. Om man ligger i topp bland Sveriges författare, och dessutom skriver med den kvaliteten som Sofie gör så behöver man faktiskt inte använda cliffhangers.

Om inte boken slutat som den gjort hade det nog blivit i alla fall 4 men nu får den nöja sig med 3+

Utmaning - Hyllvärmare (12 st)

Då var det dags för den avslutande utmaningen som handlar om böcker som stått alldeles för länge på min favoritlista på biblioteket och som jag av någon anledning alltid väljer bort, trots att jag alltid känner att jag ändå vill ha kvar den på favoritlistan (ville jag inte läsa den skulle jag ju ta bort den). Märkligt det där. Men det blir bra att rensa favoritlistan lite :)

1) Där rosor faktiskt dör - Ewa Klingberg. Första boken i serien om begravningsbyrån Tranan. Jag har sett många böcker av Ewa, även i Huskvarnasviten, men dessa kommer aldrig in i läslistan för jag orkar aldrig kolla upp vilken bok som hör till vilken serie och vilken som är först. De har alldeles för långa namn. Nu är det dags.

2) Dokument rörande spelaren Rubashov - Carl-Johan Vallgren. Den här boken har legat i favoriter sedan jag läste Berlin på 8 kapitel och fick mersmak. Men ännu har den inte lästs.

3) Alibi AB - Christina Larsson. Vet inte hur denna hamnade i listan, men jag tror det har att göra med att det skulle vara en rolig bok som jag tänkte ta med på semestern.

4) Spår - Lena Sundström. Handlar om skandalen med egyptierna som lämnades över till CIA. Jag är nyfiken utifrån både det politiska perspektivet, men framför allt för att jag alltid tyckt att Lena skriver väldigt bra.

5) Carl XVI Gustaf den motvillige monarken - Thomas Sjöberg. Har jag alltid velat läsa, men inte kommit mig för helt enkelt.

6) Blodsarv - Denise Mina. Jag har flera böcker av Denise Mina i min favoritlista. Främst pga att de inte verkar köpas in som e-bok av biblioteket och därför ligger i dvala. Men nu är det dags. Blodsarv är första boken av tre i en serie om Paddy Meehan, och Denise har skrivit några andra serier också. Har fått för mig att hon skriver väldigt bra, nu får vi se.

7) Skuggan av ett år - Hanna Richell. Vet inte varifrån denna bok heller kommit, om jag ska vara ärlig, men den verkar spännande.

8) Miraklet - Emma Donoghue. Denna bok har legat på listan sedan den beskrevs som ett av årets bästa böcker, jag tror det var 2017. Och når den upp till 2018 års bästa bok (En helt vanlig familj) så är den definitivt läsvärd. 2019 års bok ligger i en annan utmaning också :)

9) Glaskroppar - Erik Axl Sund. Denna författarduo har jag varit nyfiken på och jag har vid flera tillfällen suttit och tänkt mig påbörja Kråkflickan. Nu gör jag ett omtag.

10) Sjusiffrigt - Anna Karolina. Jag gillade Annas böcker om Amanda Paller, men beskrivningen av denna boken har inte känts lika tilltalande av någon anledning.

11) Jaken på kapten Klänning - Jonas Trolle. Har legat i listan länge, också en "borde läsa"-bok som dock alltid prioriteras ned

12) Flyga drake - Khaled Hosseini. Denna hörde jag mycket om för några år sedan, och både den och Tusen strålande solar tycker jag är måste-läsa böcker, som trots det inte blivit lästa. Nu är det dags.

Bubblare

- Zack - Mons Kallentoft. Jag har lite av en hatkärlek till Mons. Han skriver väldigt bra och intensivt men jag blandar alltid ihop alla serier och delar, vet inte hur många gånger jag påbörjat samma bok om Malin Fors. Zack är i alla fall första boken i Herkulesserien, där även Anna Karolina kommer in i de senare böckerna - det finns visst sex böcker idag, så bara att börja från början!

- Adrian McKinty - Kall, kall jord. Första boken i en serie om polisen Sean Duffy. Det finns nog sex böcker om jag läser rätt, varav ett par är översatta.

Mäktig lista, samtliga är böcker jag verkligen vill läsa men inte kommit mig för. Denna utmaning blir således perfekt, och vi har en bra blandning av genres. Något som jag också har märkt är att mina bokpreferenser är ganska jämställda :) Såväl vanligen som i dessa utmaningar har jag med ungefär lika många kvinnor som män som författare, utan att jag haft någon tanke på det i mina urval. Det är positivt.

Detta var den sista utmaningen, med definierade böcker. Som tidigare sagt har jag räknat med dessa 30 definierade böcker, och därutöver ytterligare 30 böcker för året. Men då jag vet att jag ofta exempelvis på veckodagskvällar struntar i att läsa för jag inte orkar kolla vad jag ska läsa (eller djupdyka i vad som är nästa bok i en serie) så har jag ju nu en lång läslista vilket gör tröskeln lägre och säkert kommer leda till mer läsning. Sedan måste jag ju ha lite tid till nya böcker som kommer också :)

Gott Nytt bokår!

Utmaning - nya författare (6 st)

Som jag skrev i förra inlägget blir det redan ett antal nya författare med serie-utmaningen, men jag ska addera några till författare. Det behöver ju inte vara några serier, men det gör ju inget om de skrivit några böcker, så det finns fler om jag får mersmak. 

1) Gillian MacMillan - Bränd himmel. Har jag hört bra om, och hon har en ytterligare en bok som kommit ut i samma serie (Jim Clemo)

2) Kelly Rimmer - En mors bekännelse. Denna bok/författare har jag inte hört om tidigare, men denna var årets bästa bok hos en av de bloggar jag följer, så den tåls att läsas. 

3) Louise Penny - inser nu att detta är en författare jag borde haft med i serie-listan istället, men vad gör väl det. Hennes serie om Kommissarie Gamache finns visst i åtta delar. Den första boken heter Mörkt motiv. 

4) Lars Wilderäng - Fallet. Lars har skrivit många böcker, i olika, kortare serier om ett par eller tre böcker. Hans namn har dykt upp ofta i mitt flöde, men då jag har svårt för krigsböcker, fantasy och dystopier har han inte riktigt känns klockren. Så då är det bra att ha med en fristående bok, som åtminstone verkar lite mindre overklig, för att se om böckerna är välskrivna är är värda att ge en chans. 

5) Frida Skybäck - Bokhandeln på Rivseride Drive. Frida har likt Lars ofta dykt upp i mitt flöde, men har främst skrivit historiska romaner, vilket jag en tid var väldigt förtjust i men på senare år "tappat bort". Så denna samtida bok tänker jag är ett bra sätt att lära känna Frida, för att eventuellt ta tag i de tidigare fyra böckerna om jag skrivstilen attraherar. 

6) Jonas Hassen Khemiri. Ett öga rött har stått med på min favoritlista på biblioteket sedan den kom, men det är något som gör att den förblir oläst. Jonas har ju dock kommit med flera fristående böcker, så vi får se vilken jag väljer, men jag hoppas det blir en start på en spirande vänskap. 

Sådär, det känns som en bra lista i kombination med de tidigare serierna. Det ska bli spännande att ta sig an lite nya författare, med i alla fall delvis lite nya genrer. 

Utmaning - Nya serier (6 st)

Dags att hitta lite serier jag inte har läst. Jag läser ju mestadels deckar- och polisserier, och det är ett tveeggat svärd att veta att man måste vänta 1-2 år på nästa bok, samtidigt som jag ju inte vill ha något hafsverk. För att hitta dessa - för mig mer okända serier behöver jag leta lite, och jag har kikat runt på olika bloggar med mer. 

Utmaningen består alltså att läsa den första i serien - så får vi väl se sedan (oddsen talar för att jag läser alla böckerna förr eller senare, det måste vara väldigt dåligt för att jag inte ska "läsa klart". 

1) Jussi Adler Olsen - Avdelning Q. Denna serie har jag helt missat. Om jag tittar rätt kom första boken redan 2007, så jag förstår inte hur den kunnat gå under radarn, jag vet ju att jag sett författarens namn lite varstans. Hur som helst har den sju delar, eller det ser ut som det just kommit en åttonde också. Handlar om poliser i Köpenhamn, det har jag goda erfarenheter av - så jag hoppas :)

2) Åsa Hellberg- Sonja. När jag letar efter feelgood-böcker dyker dessa ofelbart upp. Varje gång känns de mysiga till dess att jag inser att första boken börjar med att Sonja självdör. Vilket gör det lite avtändande från början för mig. Men, det finns tydligen fyra böcker (på något ställe står det tre), så något av intresse bidrar ju den döda damen med. 

3) Elias Palm - Ella Andersson. Hittade detta namnet på en annan blogg, och blev genast nyfiken. En författare som är rättsläkare och vars böcker har latinska namn. Kan ju inte bli bättre. Denna serie har tre delar, Corpus delicti, Causa mortis och Memento Mori som kommit mellan 2010-2013. Ser jag fram emot att sätta tänderna i. 

4) Mikael Bergstrand - Göran Borg. Titlarna på dess böcker har dykt upp lite varstans, men jag kan inte sätta fingret på vad det är som gör att jag inte läst dem. Jag inser att det är väldigt viktigt med titlar som inte är alltför "bulliga". Men hur som, Mikael verkar vara en effektiv författare, och även om det "bara" är tre böcker i den här serien har han ju skrivit flera andra också att hugga tänderna i om detta faller ut väl. 

5) Mo Hayder - Jack Caffrey. Jag vet att jag läst något av Mo Hayder, men kan inte känna igen vare sig titlar eller handling när jag skummar igenom böckerna i serien. Så antingen var det väldigt länge sedan eller så har jag fel. Hur som helst verkar detta vara en spännande serie. Första boken heter Fågelmannen, och det verkar finnas fem delar (i alla fall på svenska). Ser en recensent skriva om den femte boken att det är den bästa hittills, så det bådar ju väl. 

6) Arnaldur Indridason - Erlendur Sveinsson, är en serie som dyker upp när jag tittar efter på de bloggar jag följer. Det finns, såvitt jag kan se 12 böcker i denna serie och det har nyligen kommit tre böcker i en ny serie, "Flovent och Thorson" också. På rak arm ser jag inte om jag kommer kunna få tag i de äldsta delarna om Erlendur, men jag försöker, och så får jag ha den andra serien som backup. 

Bubblare: 

- Stephen Booth - Ben Cooper och Diane Fry. Här har jag nog faktiskt läst någon eller ett par böcker, när jag råkade hämta hem en som jag inte visste ingick i en serie, men utmaningen är att hitta alla de äldre delarna i serien. Totalt är det 16 delar så där har jag att göra om jag skulle få tid över. 

Den här listan ser väl helt okej ut tycker jag. Det var helt klart lättast att hitta svenska författare och serier, så jag är nöjd med att ha med två utländska. Jag tar gärna emot tips på utländska bra serier. Jag har ju läst många polisserier förr, Patricia Cornwell, Jeffrey Deaver osv, men har lite kommit ifrån dem. Får kanske ta och göra en insats och leta lite mer brittiskt och amerikanskt till nästa serie-utmaning. Totalt är det i alla fall 34 böcker i dessa serier (utgivna idag på svenska), eller 25 om jag tvings ta den kortare isländska serien. Där har jag att göra, även om utmaningen bara omfattar första boken. 

Som jag skrev handlade det ju också om att hitta nya författare, för en kombination med den andra utmaningen, och förutom att det kan ha slunkit in någon bok av Mo Hayder, och möjligen Jussi Adler Olsen som jag inte kommer ihåg så är det ett nytt gäng. Detta känns bra! 

Utmaning Biografier (6 st)

Som jag beskrev i ett tidigare inlägg hade jag en sommarsemester då jag nästan bara läste biografier. Jag har i princip dessförinnan aldrig läst biografier då jag kategoriserat det mer på faktabokssidan - och det läste jag mängder av när jag pluggade ändå och då mer för nödvändighet. Därför blev jag ganska positivt överraskad när många biografier var så bra. Om jag minns rätt så var det allt prat om Zlatans bok (alltså inte den som kom 2018 utan den före) som var det som tog mig över tröskeln, och den var ju ganska bra. Utöver den var det främst Inga Britt Ahlenius bok, "Mr Chance" om Ban Ki-Moon som jag tyckte var mest fantastisk, medan Morgan Alling och Magnus Hedmans böcker hamnade på jumboplats (Allings för att den var dåligt skriven och Hedmans för att den var ett uselt hafsverk för att tjäna lite pengar).

Eftersom det var ett tag sedan jag läste biografier så sträcker sig dessa jag nu valt ut över en period tillbaka också. Så utmaningen kommer väl till pass. Nedan lista är utan inbördes ordning.

1) Min Historia - Michelle Obama. Det är väl ingen komplett lista utan denna "måste-läsa" bok.

2) Den Stora Bilden - Gunhild Stordalen. Hon verkar vara en fascinerande kvinna.

3) Gustavs Grabb - Leif GW Persson. Denna har legat på min favoritlista att läsa i flera år, så nu är det dags att få tummen ur. Tvingar in den här även om den kanske inte regelrätt är en biografi

4) Har jag en dålig dag kanske någon dör - Christian Unge. Man hör ju mycket negativt om vården. En läkares egen beskrivning känns som en bra källa till en nyanserad bild.

5) Inifrån - Anna Kinberg Batra. Verkar intressant

6) Bara jag vet vem jag är - Sture Bergwall. Inte helt säker att jag vill läsa, men borde ändå.


Bubblare - ifall andan faller på och tiden finns. Eller någon av ovanstående visar sig omöjlig.

1) Uppdrag Sanning - Anna Hedenmo. Kan nog vara intressant att läsa om media och direktsändningarnas utmaningar.

2) Att Skriva - En hantverkares memoarer - Stephen King. En bok som kombinnerar memoarer med skrivtips. För en som när en dröm om att bli författare borde väl denna vara ett måste.

3) Expeditionen - Bea Uusma, ända sedan jag hörde Bea i något radioprogram - kan ha varit Sommar i P1 eller något sådant, så blev jag fascinerad av hennes besatthet om Andrée.

4) Ohörda Rop - Gitta Sereny, handlar om Mary Bell som som 11-åring dömdes för att ha dödat två småpojkar i England. Jag är ju en sucker för polis- och deckarserier så detta vore intressant.

5) Klubben - Matilda Gustavsson, för att den känns i tiden och jag egentligen inte vill läsa den så borde jag nog det.

6) Jag är fotboll - Zlatan igen. Vet inte om jag vill, men den har väl en plats på en bubblar-lista i alla fall.

Jaha, det fanns ju några stycken när jag började tänka efter. Ingen risk att jag inte vet vad jag ska ta tag i.

Utmaningar 2020

Jag har börjat följa ett antal andra bloggar och inser att det här med utmaningar är något som för läsningen framåt. När jag jobbar mycket är jag trött och då läser jag helst feelgood eller deckare för de "kan" jag. Andra böcker ligger och verkar intressanta men jag har svårt att sätta tänderna i dem. Och när jag väl har tid, på semester eller lugnare perioder då vill jag ännu mindre ta tag i något tungt. 

Tidigare år, innan jag startade bloggen, har jag haft liknande utmaningar för mig själv men under kortare perioder - en sommarsemester för ett par år sedan läste jag bara biografier, en jul och nyår bara "klassiker", det blev inte så många då jag började med Kafkas Processen och det blev väldigt svårt att ta sig tid att läsa den bland all julmys :) 

Så fokus är på sådant jag får svårt att få läst - men som jag vet att jag vill läsa. Även periodiciteten, där jag sprider ut läsningen mer, kanske läser lite varje dag istället för tio böcker på en vecka under semestern siktar jag på genom dessa utmaningar.

Inspirerad av bland annat Bokföring enligt Monika så ska jag göra mig en egen liten utmaning för kommande år. 

1) Totalt antal lästa böcker 2020: Jag vet faktiskt inte hur mycket jag läser, men jag gissar att 50 är för få och 100 för många, så jag siktar på 60 st. Jag har som sagt inga problem att läsa böcker, och gör det fort, men mer att hitta några jag vill läsa. Det bästa är när jag hittar en för mig ny serie med flera böcker att plöja igenom. 

2) Biografier - som sagt, jag hade en härlig sommar där jag läste ett tiotal biografier, men nu var det ett tag sedan. Jag tänker 6 biografier, en varannan månad, blir lämpligt i antal.

3) Nya serier - som sagt är jag bra på att läsa bra serier, men jag läser de jag vet och väntar på nya. Dags att gräva lite i boklådan och hitta lite nya serier, kanske lite äldre som har några böcker att plöja igenom :) 6 nya serier tror jag blir bra. 

4) Nya författare - utöver ovanstående som jag tänker mig blir mestadels även nya författare så behövs lite ny inspiration, så jag tänker mig 6 böcker av för mig nya författare - dvs att jag testar 12 nya författare i år mellan denna utmaning och nya serier. 

5) Sist men inte minst - Hyllvärmare är en kategori som jag gillar hos Monika. Dock har jag inga hyllor och aktar mig noga från att köpa för många böcker, men däremot har jag många böcker i mitt e-biblioteks "favoriter". Där ligger ett antal gamla böcker som jag varje gång jag ska läsa något nytt tittar på och tänker att nu borde jag ta tag i denna, men inte gör. Jag siktar på 12 böcker av den karaktären, en i månaden alltså

I nästa inlägg ska jag försöka specificera och namnge böcker enligt ovan. Totalt innebär det alltså 30 böcker som är "definierade" i utmaningarna 2-4, medan jag har 30 ospecade för att nå upp i 60 st. Det låter väl bra? Jag tror min utmaning i utmaningen kommer bli att försöka hitta de böcker jag väljer då jag hittills har hoppat över många som inte finns som e-bok på biblioteket, jag vill inte köpa så mycket böcker och vill definitivt inte ha dem i bokhyllan, utan kommer kanske få en anledning att söka upp mitt bibliotek, vilket ju är positivt i sig. 

Vi hörs snart igen! 

En sommar i Brighton - Lucy Diamond

Tydligen hade jag gjort det väldigt enkelt för mig när jag beställde för den andra boken var också Lucy Diamond. Här handlar det om ett antal kvinnor som bor i samma hyreshus i Brighton. Att byta från förra boken till denna innebar ett problem, denna innehöll mycket mer text. Det krävdes alltså lite mer koncentration, det var flera personer, alla hade vänner och det hoppade mellan dem och vad de gjorde. Jag vet inte om det bara är jag men jag önskar att man gjorde väldigt olika namn i böckerna, det tog mig en halv middag (i boken) innan jag insåg att Catherine och Charlotte inte var samma person. Nej, det är inte alls lika, men om man nu skriver en bok där man har med max 10 kvinnonamn, är det bara jag som tycker att man borde kunna ha ett namn på varje bokstav eller något sådant?

Hur som helst, när jag väl kommer in i denna bok tycker jag om den, man får en väldigt bra känsla för personerna i boken, vilka de är och vilka bekymmer de har - för alla har bekymmer. Det har ju alla i feelgood-genren, men jag gillar att Lucy Diamond, eller Sue Mongredien som hon egentligen heter, har en lite torr humor som hänger med all olycka. Det jag däremot saknar är miljöbeskrivningarna, som tvärtemot Strandcaféet här saknades. De tar några promenader på stranden och ut på en pir, men förutom att det nämns att boken har havsutsikt när en av kvinnorna ska flytta in så får jag inte alls någon känsla för att det är så. Jag vet inte om det är så att man skulle känna igen sig mer om man varit i Brighton, eller om det helt enkelt inte är tänkt att ta plats utan låta relationerna ta plats, men det är nog min logiska hjärna som får svårt att se hur saker hänger ihop utan några beskrivningar av den karaktären.

När jag läser den mer som ett "porträtt av olika kvinnor" istället för en sommarfeelgood så gör den sig mer rättvisa (jag förstår heller inte varför baksidestexten beskriver "tre hyresgäster" när det handlar nästan lika mycket om alla fem kvinnor. Det är i alla fall en varm, humoristisk och trevlig läsestund som utformas efterhand som jag lär känna karaktärerna. Det behöver liksom inte vara mer dramatiskt än så här.

Betyg: 4.

Snöfall över strandcaféet - Lucy Diamond

När jag i novemberrusket beställde lite böcker till julklappar fick jag ett sug efter lite feelgood, och lade ned ett par sådana i korgen. Tyvärr blev det vare sig tid eller lust till något läsande innan julen väl kom, men med tanke på att även julen lämnade mycket att önska - i alla fall i väderväg - var en bok med snöfall i rubriken ett välkommet avbrott.

Inledningsvis kan man konstatera att det dock bara snöar en gång, så skulle man vara mycket för petitesser så är ju rubriken lite missvisande. Men men, det första jag insåg var i alla fall att jag blandat ihop denna "serien" - det finns en bok före - med Jenny Colgans böcker om bageriet på stranden, varför jag inte fick ihop någonting när jag försöka koppla vad som hände i "somras" med detta.

En fördel med Snöfall över strandcaféet är dock att den är ganska förutsebar. Man vet liksom redan från början vilken roll alla ska ha, vad de kommer göra och i många fall talar Evie om hur hon ser på saken, och så kan man räkna ut att det blir tvärtom. Det är ganska tillfredställande i en bok man bara vill njuta med och inte tänka. En sak som stör lite är att mitt i boken så bryts det och vips är det nästa jul. Man har alltså fått in två jular i samma bok, med en kort summering om vad som hände emellan. Där känner jag mig lite lurad på konfekten, särskilt då del ett slutar typ på juldagen (den dagen då man i England ju firar jul) och boken dessutom är kort som den är.

Men nu verkar jag nog onödigt negativ, det var en mysig bok. Precis vad som behövdes. Medan regnet slog på rutorna kunde jag låtsas att en strand i England där det snöar lite lätt, inte alls är råkall och blåsig utan alldelels, alldeles underbar. God Jul :)

(Boken får en trea i betyg).