Efter att ha uppslukats av den första boken för året blev det dags för något mer lättsmält.
Utan att släppa taget handlar om ett gäng kompisar som blivit vuxna och nu ska fira jul tillsammans på en herrgård i Sörmland. Baksidestexten beskriver två personer, Agnes och Simon, som huvudpersoner, men jag vill nog tycka att när de väl kommit till gården så är alla i gänget huvudpersoner.
Även om jag inte har så höga förväntningar så blir jag inte så intresserad. Till att börja med är det omöjligt att hålla reda på alla. Jag är fortfarande inte, efter att ha läst klart, säker på exakt hur många de var i huset, och vem som hade vilka egenskaper. Man får aldrig riktigt lära känna någon av dem, samtidigt som det dyker upp brottstycken av information om dem alla. Dessutom klämmer man in aktiviteter och händelser, som inte direkt tillför något - mer än att man såklart inser att 8-10 pers inte sitter på en herrgård i två-tre dagar utan att göra något, kvinnorna gör yoga och männen skjuter lerduvor bland annat. Just det, det bor två barn på herrgården också. De dyker upp i periferin, är med och äter ibland - för att de bor där - men interagerar i praktiken inte alls med folk.
Jag har läst duons tidigare böcker, som också är lättsamma relationsromaner, och de är betydligt bättre än denna, kanske framför allt för att man får följa ett par karaktärer som man hinner lära känna i en miljö som man åtminstone hinner bli bekant med.
Tyvärr blir det bara en svag 2:a denna gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar