Denna trilogi om kirurgen Sebastian Ekberg som råkar i bekymmer och helt oförhappandes tvingas/tar på sig att leka detektiv, dök jag också på i Nextory som en serie. Jag ska ärligt säga att jag inte hört talats om dem tidigare.
Det första jag tänker på i alla böckerna är att författaren brinner för att skriva om sjukvården. Han nästan vältrar sig i kommunikationsbrister och hierarkier, som gör att man växlar mellan att fundera på om han tycker om sitt gebit (han är röntgenläkare själv), eller om han föraktar det något kopiöst. Själv sitter jag och nickar och tänker att det förvånar mig inte, med tanke på den sjukvård jag själv råkat ut för.
Det jag också slås av är att Sebastian Ekberg, förutom att vara läkare, är en rätt normal person. Han har inga bekymmer, ingen hybris eller alkoholproblem, och författaren har inte iklätt honom vissa personlighetsdrag för att göra honom mer intressant. Det är uppfriskande.
Det som drar ner betyget för serien är att böckerna är för långa. Det är alldeles för mycket ord. Och detta säger jag trots att jag är fullt medveten om att jag kastar sten i glashus, som skriver alldeles för långt själv (skulle många säga). Den första boken är inte heller optimal som startbok. Den inleds med kapitel efter kapitel om olika personer som dör. Det är klart att någon måste dö i en sådan här bok, men det blir som en lista och det tar över en tredjedel av boken innan jag ser någon röd tråd. Jag vet inte om det är syftet, men det får mig att fundera på att avsluta läsandet snarare än att bli nyfiken på hur det knyts ihop.
Så summa summarum, jag hoppas att författaren skriver fler böcker, men att han kanske får lite hjälp att koka ner dem lite.
Handlingen och miljön på sjukhuset gör dock att serien ändå får en stark 3:a eftersom den och huvudkaraktärerna tilltalar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar