måndag 24 augusti 2020

#17 Fasanjägarna - Jussi Adler-Olsen

 Baksidestext

Carl Mørck på Avdelning Q, polisens cold case-avdelning, får en ny mapp på sitt bord. År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de rikaste familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Flera år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat. Men när Carl börjar gräva i materialet upptäcker han att något är galet. Tillsammans med sin assistent Assad börjar Carl utreda kopplingen mellan den hemlösa Kimmie och tre av landets mäktigaste män. De letar desperat efter Kimmie eftersom hon har information som kan krossa dem. Kommer de att hitta henne? Och vill de verkligen det?

Min kommentar

Jag tror det var när jag såg filmen Hostel som jag för första gången blev introducerad till den här genren som handlar om en värld där rika människor på riktigt är helt skrupelfria, och det har såklart gjorts både filmer och böcker om detta att man kan köpa vad som helst. Det som är så fruktansvärt obehagligt med det är att det tyvärr säkert finns i verkligheten. Bara av att läsa Aftonbladet kan man ju ibland se ondska som klart indikerar att man inte kan räkna med någon mänsklighet alls i de mörkaste delarna av världen och dark web. Detta är en av få saker som jag mår riktigt dåligt av, och jag har definitivt inte sett de två efterföljarna till Hostel, som trots allt "bara" är film.

I denna bok är vi på gränsen till denna ondskefulla omänsklighet, och jag förväntar mig hela tiden att det ska bli värre. Att det ska vara människor som finns i burarna i menageriet eller så. Det känns bra att det inte blir så men obehaget kryper i kroppen hela tiden. Inte ens efter boken är slut har man helt klart för sig vad det är exakt som skett i det här sjuka gänget, men det är inget man behöver veta. Det är också, enligt min mening, svårare att hålla temat obehagligt men inte över gränsen så det blir löjligt - men här är man på tå hela tiden. 

Jag nämnde i recensionen av den första boken i denna serie att jag tycker det är svårt när man skriver om kalla fall, att ha en bra bakgrund till varför de inte lösts från början. Att då redan i andra boken toppa det med att en bok där man redan från början vet vad som hänt, vem som är mördaren och dessutom exakt vilka som är inblandade - och ändå göra en fantastisk bladvändare som man inte kan lägga ifrån sig. Det är i sanning en duktig författare. 

Den här boken är bokstavligen sjukt bra.

Betyg: 5

söndag 23 augusti 2020

#16 Kvinnan i rummet - Jussi Adler-Olsen

 Baksidestext

Kriminalinspektör Carl Mørck är tillbaka på jobbet efter en traumatisk händelse där han och två kollegor blivit nedskjutna. Ena kollegan dog och den andre är förlamad. Carl är oskadd men plågas av skuldtkänslor gentemot sina kollegor. 

Den unga och lovande politikern Merete Lynggaard försvinner spårlöst en vårdag 2002. Medierna kastar sig över fallet och börjar spekulera om allt ifrån självmord och mord till kidnappning och frivilligt försvinnande. Polisen inleder snart en stor utredning lyckas inte hitta de skyldiga. Carl Mørck och hans assistent Hafez el-Assad får ansvaret för utredningen av Merete Lynggaards försvinnande och snart börjar det hända saker. De är en hänsynslös förbrytare på spoåren. Kommer de att hitta galningen innan det är för sent?

Min kommentar

Då var det äntligen dags för en bok från listan med utmaningar, ytterligare en "Ny serie". Jag vet faktiskt inte varför jag aldrig kommit mig för att läsa Jussi Adler-Olsen tidigare. Jag gillar danska polisdeckare så det borde ju vara hand i handske, vilket det också visar sig vara. Konstigt nog känns danska poliser ofta tuffare, dialogerna aggressivare och verkligheten råare än motsvarande böcker om svenska poliser. Dessutom har poliserna om möljigt ännu mer privata problem och mörka bakgrunder, men det fungerar. Jag har svårare att tro på det när det skrivs liknande om svenska poliser av någon anledning. Undra varför? 

Kombinationen av hur Carl Mørck motvilligt kommer tillbaka och startar upp Avdelning Q och samtidigt jobbar med fallet om Merete Lynggaard vävs ihop fint. Det är inget stort persongalleri som behöver introduceras och personerna är inte särskilt komplexa. Det som kryddar är Assad, som anställs som någon sorts städare/assistent och som man inte får veta särskilt mycket om men vars närvaro utökas genom boken och där man får en försmak på intressanta hemligheter. 

Det svåra med böcker om kalla fall är för mig att det måste finnas en bra förklaring kring hur polisen från början misslyckades, och ha någon sorts rimlighet i varför man helt plötsligt nu - många år senare lyckas hitta bevis och vittnesmål som man inte lyckats med tidigare, och som dessutom snarare borde glömts bort eller försvunnit än mer. Det är något som många författare i mitt tycke har svårt att hitta en trovärdig och välavvägd linje kring, men som författaren här lyckas bra med. 

Boken är överlag välskriven och fint sammanbyggd och jag ser fram emot att läsa nästa bok i serien när Avdelning Q blivit lite varmare i kläderna! 

Betyg: 4

lördag 22 augusti 2020

#15 Smultron, bröllop och döden - Kristina Appelqvist

Baksidestext

Två entusiastiska studenter vid Västgöta universitet tar initiativet till en amatörteatergrupp och annonserar efter skådespelare för att sätta upp Romeo och Julia. 

I samma veva hittas Roy Pedersen, en av Europas främsta experter på Shakespeare, brutalt dödad. Han har varit spårlöst försvunnen i åtta månader och först nu kan polisen börja söka efter hans mördare. 

När litteraturforskaren Helena Waller förstår att Pedersen var ett okänt originalmanuskript av just Romeo och Julia på spåren ger hon sig iväg till Verona för att försöka hitta det på egen hand. 

Morddramat tycks ha märkliga likheter med den gamla kärlekssagan, fylld av både passion och ond bråd död. 

Min kommentar

När jag nu är framme vid den tredje boken om Helena Waller har jag "kartan" klar för mig. Varje bok har haft ett tydligt tema, förra boken handlade om DDR och nu är det Shakespeare. Det känns passande att böcker om forskare och universitet fokuserar på det intellektuella snarare än polisarbete. Förutom det allmänbildningen kräver vet jag väldigt lite om Shakespeare och jag kan inte annat än undra om hemliga manuskript, eller historier om det finns. Bara det faktum att historien faktiskt inte framstår som helt orimlig ger plus hos mig. 

Som vanligt är språket enkelt och ledigt - i mycket positiv bemärkelse, och trots otäcka händelser och mord så måste jag ändå säga att jag finner boken charmig. När jag tänker efter är det inte i första han upplösningen av brottet, eller att hitta sanningen som får mig att vända blad, utan karaktärerna och vad som händer med dem. 

Det är möjligt att bokens karaktär inte är sådan som de övriga som brukar lyftas fram som de bästa böckerna, eller de som vinner priser men den har alla delar som jag önskar i en bra pusseldeckare. Så det är svårt att motivera annat än högste betyg. 

Betyg: 5

onsdag 19 augusti 2020

Utmaningar i halvtid

 Jag hade tänkt mig att göra en summering efter halva året kring hur det gått med utmaningar och läsning, men då jag i princip inte läst någonting utan bara jobbat så sköt jag på det till efter semestern. Jag vill inte gärna säga efter sommaren, augusti är trots allt en sommarmånad och glädjande nog har vi i alla fall i Stockholm nu fått lite härlig värme och sol, som jag inte sett så mycket av i juli. 

Så vad kan man då säga om utmaningarna. Ja, främst att de inte alls är i fas :) Jag har läst två böcker från den specifika utmaningslistan, med 30 st böcker. Sonjas sista vilja - som ligger i Ny serie-utmaningen och första boken av Louise Penny om Armand Gamache som ligger i Nya författare-listan. Därtill har jag läst ytterligare fyra böcker om Armand Gamache. Vissa böcker som jag hade på min lista var sådana jag skulle behöva låna på biblioteket fysiskt, och de har jag lagt åt sidan i och med corona. Några böcker är sådana som jag haft svårt att sätta mig med, trots att jag velat under lång tid - vilket är skälet till att de hamnat på min utmaningslista. De har varit ännu svårare att ta tag i nu när jag haft det tufft att få tid och ork för läsningen. Så därav har det blivit mer "säkra kort" och välkända författare eller serier och inte så mycket av de nya jag letade upp.

Jag har dock fått lite rush på läsandet efter att jag kunde slappna av när jobbet lugnade sig och sommarledigheterna infann sig hos våra kunder så jag är inne på min 15:e bok för året nu. Jag har ju generellt sagt att jag ska läsa 60 böcker i år, och jag tror inte det blir något problem även om jag ligger efter. Förutsatt att inte hösten blir som våren förstås. 2019 recenserade jag 32 böcker. Jag kan inte på rak arm säga om det var alla jag läste eller bara de jag kände för att skriva om, recensionerna är lite sporadiska.   

Hur som helst så tycker jag det är skönt att jag börjar hitta tillbaka till läsningen och hoppas det förblir så. Att dokumentera läsningen, recensera och ha lite utmaningar som stöd är främst en rolig grej och jag tävlar inte med någon, Om det blir för mycket allvar riskerar det att kännas jobbigt, ytterligare ett mål att leverera på och då blir det lätt ett nödvändigt ont istället för något njutbart, och så vill jag inte ha det. Så jag fortsätter i den takten jag orkar, men jag känner mig rejält taggad inför hösten. 

Hoppas ni har haft en riktigt fin sommar och har tankat energi inför hösten, vad gäller både läsning och allt annat! 

tisdag 18 augusti 2020

#14 Flickan framför muren - Kristina Appelqvist

Baksidestext

En omstridd tysk professor ska uses till hedersdoktor vid Västgöta universitet. Beslutet utlöser en storm av reaktioner bland medier och personal. Då promotionshögtiden närmar sig ökar dramatiken eftersom universitetets rektor hotas till livet. Trots massiv polisbevakning slutar ceremonin i en oväntad mardröm. När litteraturforskaren Helena Waller upptäcker att en nära kollega burit på en mörk hemlighet ger hon sig in i jakten på en samvetslös mördare. Sökandet i det förflutna för henne ända till Berlin och tiden före murens fall. 

Min kommentar

Det var naturligt att fortsätta med andra boken om Helena Waller direkt efter den första och jag blir inte besviken. Nu när vi lärt känna Helena, hennes vänner, polisen och journalisterna så måste det förstås till nya karaktärer. Författaren gör det bra när hon skapar ett tyskt "tema" på boken. Vi får lära oss en hel del om DDR och jag fascineras återigen om att författaren tar sig an så tung historia och rejäl fakta. Jag har förstått att det krävs mycket bakgrundsarbete och att får man något fel så fastnar man som läsare, något jag upplevt själv, men att välja forskare och akademia som "stage setting" måste rimligtvis kräva än mer kunskap och forskning av författaren. 

Jag känner igen mig i boken kring det som skrivs om murens fall, jag var förvisso också ganska liten när det skedde, men allvaret, hur illa det var osv, kan jag inte riktigt minnas att vi pratade om i skolan. På något ställe beskrivs en tillbakablick till skolan att läraren gick igenom DDR, Sovjet osv likadant som man gjorde USA och andra demokratiska regioner. Det känner jag igen. Jag lägger ingen värdering i det, men det är intressant att fundera över. 

Hur som helst är detta en riktigt fin pusseldeckare, med en trovärdig historia och miljö och som gör mig nyfiken inte bara på intrigen och historien i boken, utan att lära mig mer om "riktig" historia och litteratur. Det är - enligt min mening - en riktigt bra bok som lyckas trigga ett sådant intresse. Det enda jag egentligen saknar är en liten ihopknytning om varför den tyska professorn skulle få bli hedersdoktor i Skövde, det är ju egentligen det som är hela problemet från början till slut. Det nämns i förbifarten om två rektorers "samarbete" men det sägs inte mer om det och jag förstår det inte riktigt. Kanske får det sin förklaring i en annan bok. 

Betyg: 4,5


måndag 17 augusti 2020

#13 Minns mig som en ängel - Kristina Appelquist

Baksidestext

Vill du veta vem som får årets Nobelpris i litteratur? Helena wallner tror inte sina ögon när stiftelsens ordförande avslöjar hemligheten. 

På vackra Bjertorps slott möts ett sällskap för att utse den författare som ska tilldelas ett prestigefullt pris. Men inget blir som de tänkt sig. Morgonen därpå hittas en av medlemmarna död under märkliga omständigheter. 

Plötsligt förbyts den trevliga samvaron i en mardrömslik jakt på en oberäknelig mördare som tycks vara ute efter fler offer. Litteraturforskaren Helena Waller dras allt längre in i ett kusligt morddrama som tycks ha egendomliga beröringspunkter med Svenska Akademien, en gammal kärlekshistoria, en okänd opera och den danska författarinnan Karen Blixen. 

Min kommentar

Jag upptäckte Kristina Appelquist och böckerna om Emma Lundgren efter att en annan bloggare kommenterat författarinnans uppväxt i Västergötland, och tack till en person som visade sig vara även gammal lärare till mig. Efter att ha läst de tre första böckerna har jag väntat på att den fjärde boken ska komma på biblioteket som e-bok, vilket den inte gjort. När jag såg att denna serie om Helena Waller var liknande så gjorde jag det för mig oväntade valet och hoppade över den tidigare boken till förmån för denna nya serie. 

Det var inte dumt. Jag är förvisso inte uppväxt i Skaraborg, men känner igen trakterna och så sent som för några veckor sedan var jag på utflykt vid Hornborgasjön när jag besökte mina föräldrar (bra corona-utflykt, utomhus och med stora vidder att titta på fåglar och promenera vid), så det är trevligt att denna serie håller sig kvar i dessa trakter och med normala människor, även om morden såklart är lite tillspetsade. Jag blir omedelbart förtjust i Helena Waller och även kunskapen hos dessa personer inom akademian, forskare och professorer. Det måste vara svårt att skriva om personer som ska förväntas vara så kunniga, men Kristina gör det bra. Och jag gillar att man får kunskaperna utpytsade, det är ingen uppsats om hur kunnig Helena är utan det spetsar till sig när hon behöver kommentera något etc. Det gillar jag. Överlag är kretsandet kring litteraturvetenskap och -historia väldigt intressant och nytänkande. 

Det är ganska många personer involverade, dels lär man känna huvudpersonerna men och många i de grupper som talas om. Jag är glad att jag läser och inte lyssnar så jag kan ta in och tänka efter. Jag gillar också att de konversationer som sker är normala. Ofta känns det som att dialoger kortats ned till de nödvändiga orden för att inte bli för långrandiga, och jag tänker alltid att hur skulle jag och någon vän beskriva/prata om samma sak, det gör författaren väldigt bra här. 

Jag vet ju nu inte hur mycket av det som berättas om Karen Blixen och annat är sant, men det är ju också lite tjusningen. Jag kan låta det vara, eller så kan jag om jag är nyfiken googla och ta reda på mer. 

Denna bok är riktigt bra och jag ser fram emot nästa!

Betyg: 4


onsdag 12 augusti 2020

#12 En cirkel av sten - Elly Griffiths

Baksidestext
Nelson har fått en rad hotulla brev. De är anonyma men påminner om brev han fick för länge sedan. Då ledde de till ett fall som har förföljt honom sedan dess, fallet som sammanförde honom och Ruth och gällde en flicka han inte kunde rädda. 

Ruth arbetar med en utgrävning i Norfolks saltängar och plötsligt hittas benrester i en cirkel av sten. De visar sig tillhöra en försvunnen tolvåring. Allt mer påminner om det gamla fallet, men mannen som skrev breven till Nelson är död. Eller? 

Min kommentar
Efter min mindre lyckade förra bok så kände jag att det var dags för ett säkert kort. Som vanligt funderar jag över hur dessa saltängar ser ut. Denna gången inser jag att jag kan googla (ja, ibland är jag rätt trög), och jag inser genast att den sagolika känslan av landskapen från beskrivningarna i boken gör sig bättre så jag slutar omgående att titta på bilderna. Jag är också glad att man just är tillbaka i hemtrakterna i Norfolk, förra boken som utspelade sig ju i Italien, lämnade lite att önska tyckte jag. 

Som vanligt vävs karaktärerna, och då framför allt Ruth och Harrys liv in på ett bra sätt i historien i detta fall mer kopplade till historiska händelser för dem båda två. Här tas vi också tillbaka till början när Ruth och Harry träffades och det fallet de jobbade med då, och det känns faktiskt som att cirkeln sluts. Hade jag inte vetat att det redan finns en 12:e bok, ej ännu översatt, så hade jag trott att serien skulle fått sitt slut med denna bok. 

Jag känner igen mig, jag gillar att vi är tillbaka med arkeologi i fokus och att både Ruth och Harry gör det de är bra på och som vanligt skriver författaren väldigt bra och intressant. Även översättaren gör ett bra jobb, det är trots allt en hel del facktermer om arkeologi som dyker upp. Jag hoppas att serien fortsätter på det här sättet!

Betyg: 4

tisdag 11 augusti 2020

#11 Sista jouren - Karin Wahlberg

Baksidestext
En helt vanlig dag i mars cyklar Veronika Lundborg till arbetet som läkare. Vårsolen tittar fram. Hon cyklar snabbt, blir svettig. Men när hon kliver in i duschrummet förändras allt på ett enda ögonblick. Hon hittar kollegan Maria, hopfallen och död, med blåmärken på armar och ben. Snart sprider sig en obehaglig stämning bland personalen och spekulationerna tar fart. Hur har denna unga läkare dött? 

Kriminalkommissarie Claes Claesson kopplas in på fallet och så småningom växer bilden av en komplicerad kollega fram, en kvinna som ine var helt omtyckt på sin arbetsplats. 

Min kommentar
Den här serien och författaren har jag helt missat, så när jag insåg att den här serien med hittills nio böcker fanns blev jag glad att jag hittat en ny källa som räcker ett tag :) Tyvärr blir jag lite besviken. Jag har svårt att få ihop historien, var de är, hur det ser ut. Polisarbetet verkar bottna i att man sitter på möten då och då och pratar, ingen dokumentation eller struktur - vilket jag inte vet om detär så vanligt polisarbete fungerar men det gör det väldigt svårt för mig som läsare att komma framåt. Det finns inget driv. I praktiken sker heller ingen utveckling förrän Veronika Lundborg pekar ut den ansvarige som någon hon för ett år sedan sett ge ett ögonkast till den mördade på en parkeringsplats. Då faller allt på plats och man har ett erkännande på ett par sidor. Jag vill nog helst inte tro att polisarbete är fullt så slumpartat och tillrättalagt. 

Vidare stör jag mig på författarens metodik. Hon skriver om könsrollerna för läkare som drabbat Veronika exempelvis, men boken har genomgående en separat hantering mellan kvinnor och män. Polismännen (utom chefen som har ett smeknamn) beskrivs med efternamn, hela namn eller till och med titel - medan den kvinnliga polisen ofelbart bara nämns som Louise. Samma på läkarsidan, Veronika Lundborg, som jag förstår ändå ska bli någon sorts huvudperson i serien benämns som huvudregel bara Veronika - samma med hennes kvinnliga kollega, medan de manliga läkarna regelmässigt benämns med titel och/eller efternamn. Jag vet inte om det finns någon tanke med det, men det irriterar mig kraftigt. Jag är medveten om att boken skrevs för 20 år sedan och långt före Metoo, men det är ändå 2000-talet. 

Jag tänker att jag ska ge det en bok till, detta är den första i en serie och jag vet inte om det är författarens debutbok också, så dessa saker kanske styrs upp till nästa bok, men annars blir det nog tyvärr inte så många fler. 

Betyg: -2, det är gränsfall, men jag läste ju klart den så det är ju ändå något. 

måndag 10 augusti 2020

#10 I fikonträdets skugga - Camilla Davidsson

Baksidestext
Susanne har tagit hand om sin familj i alla år, men nu är Sofia och Lovisa utflugna och Lars har plötsligt och chockartat lämnat henne för en yngre kvinna. Vid 53 års ålder måste Susanne skapa sig ett nytt liv. Först och främst hitta någonstans att bo, men också ett nytt jobb och någonstans att göra av bohaget från familjevillan. 

I en avkrok på Gotland ligger den gamla mjölkbutiken, ett arv som Susanne tänkt sälja, men som tillfälligt får husera alla möbler och prylar. I lugn och ro ska hon sortera allt och hämta kraft efter skilsmässan. När en turist en dag stannar till vid mjölkbutiken och frågar vad sakerna kostar, finner Susanne att hon halvt ofrivilligt startat en loppis. En dag dyker en vresig men stilig granne upp på gården, och en kedja av händelser sätts igång som slungar ut Susanne i livet igen. Men vågar hon säga ja till allt det nya? 

Min kommentar
Jag tror vi är många som på allvar börjat fundera på en vandring efter att ha läst Camilla Davidssons serie om Emma och Camino de Santiago de Compostela och hennes efterföljande böcker gör i alla fall inte mig besviken. Jag hade inte förstått att Susannes dotter Sofia är den som huserar i "Liten tvåa med potential", men språket och enkelheten - i dess allra bästa bemärkelse - finns kvar. Det är smidigt och mysigt och folk är vanliga med goda och mindre goda sidor. Det är befriande. Jag gillar också att slutet är vettigt, inget "så levde de lyckliga"- tillrättalagt slut.

Egentligen är det väl bara två saker jag stör mig på. Det ena - som inte är författarens fel - är alla dess böcker där folk oförhappandes får ett arv, har ett härligt torp stående eller bara bryter upp och lämnar allt för att hitta ett perfekt ställe någonstans. Jag inser ju själv att det är själva essensen i feelgood-genren och får folk - även jag ibland - att tro att detta kanske kan hända, men det vore intressant att se om det går att ta det ett steg längre och låta folk skapa sin egen lycka, inte att den alltid är en slump. Det andra är mer konkret. Det går för mig inte att tro på att en person som Leo Stemme skulle cykla till loppisar för att köpa böcker, betala mer än boken kostar ny och dessutom betala mer än Susanne begär, och samtidigt predika om hur man gör affärer och blir rik. Det går inte ihop, så är det bara :) 

Denna bok är perfekt sommarläsning och än mer så efter en avskärmad och instängd vår som denna. Jag gissar att det kommer en fortsättning, det var inte en cliffhanger på nivån att det sänker betyget, men det finns utrymme för mer att berätta om författaren vill. 

Betyg: 4

söndag 9 augusti 2020

#9 Under nio nätter - Denise Rudberg

Baksidestext
En varm sommarkväll sitter en man på sin balkong när han plötsligt hör ett konstigt ljud - ett desperat rop, en duns, sedan tystnad. Han rinnger 112 men räddningstjänsten kommer aldrig. När han går och lägger sig känns det som att han har inbillat sig hela händelsen. Fem år senare blir Marianne och hennes specialteam kontaktade för att utreda ett gammalt självmort begått av mannen till en känd livsstilsprofil. Samtidigt börjar profilens nuvarande sambo att känna sig hotad. Privat får Torsten det riktigt körigt när hans exfru plötsligt ringer på dörren och behöver tillfälligt tak över huvudet. Marianne hamnar på en stökig middag som resultaterar i en ny bekantskap hon helst velat vara utan. Även Augustins liv är ställt på kant och han grubblar intensivt över de stora frågorna. 

Min kommentar
Jag hade tydligen helt missat att den här nionde boken i serien om Marinane Jidhoff kommit, än mindre att den kommit som e-bok på biblioteket så det var en trevlig överraskning när jag efter alltför lång tid kollade igenom mest-lästa-listan av bibliotekets e-böcker. Tjusningen med dessa böcker är för mig att jag vet var jag har folk. Det är enkel och mysig läsning. Så jag blir lite besviken när större delen av boken handlar om utredningsgruppens egna bekymmer. Ingen av deltagarna i gruppen beter sig som de brukar utan har helt andra personlighetsdrag. De två nytillskotten får inget utrymme alls, och både mord, sätt och mördare står klart i princip i samma ögonblick som de introduceras i storyn. 

Men visst, man kanske inte ska vara för tuff. Jag förstår att det efter åtta böcker kanske blir både svårt och tråkigt att fortsätta i samma hjulspår, och att man som författare vill få in lite nytt. Och det är ju dessutom ett högt tempo dessa böcker skrivs och släpps i. Det skulle jag inte klara. 

Så jag väntar mid lika mycket förhoppning in nästa bok, även om jag då hoppas på mer vit tryffelnougat, dialog mellan poliserna och mindre sexscener. 

Betyg 2,5.