Silvervägen - Stina Jackson

Silvervägen är en bok som fått mycket uppmärksamhet. Därför väntade jag med att läsa den, då jag vanligen blir besviken på böcker som hypas upp. Jag läser att det är debutboken av Stina Jackson och att hon fick utmärkelse för Årets bästa kriminalroman för denna bok 2018, det gör mig imponerad. Historien känns helt enkelt ovanlig. Jag imponeras av både språket och drivet i historien. Trots att det faktiskt inte händer så mycket, eller kanske på grund därav, så eskalerar spänningen.

Just denna bok är en bok som jag dock ångrade att jag inte läste på plattan. Nackdelen med fysiska böcker är att man vet hur mycket det är kvar och i just detta fall var det en brist eftersom det var ganska uppenbart vad som skulle hända innan boken var slut. Det var heller inte svårt att räkna ut vem som var "förövare" när denne väl introducerats i boken. Det man inte visste var när, hur och varför - och det räcker trots allt väldigt långt i denna bok.

Stinas bruk av karaktärer, där många bara dyker upp en gång, tillför något litet och sedan försvinner, fungerar också här. Som jag skriver ovan händer inte mycket annat, så det är det som driver fram historien.

Det jag upplever möjligen fick lite mindre plats, är miljöbeskrivningar. Jag lider inte av det när jag läser, men när jag tänker i efterhand tycker jag det är synd att jag inte fick en känsla för hur den här Silvervägen går, eller hur landskapen ser ut. Därmed inte sagt att beskrivningar inte finns med, men för min fantasi hade det behövts målas upp tydligare. Kanske till och med en karta. Jag undrar fortfarande hur långt bort Arvidsjour och Arjeplog ligger, och var macken ligger i relation till Glimmersträsk.

Men, jag vet att jag stretchar det hela, för egentligen finns det inte mycket att vara kritisk till. Det är en väldigt bra bok och de få tvivel som normalt hade fått mig att lägga mig på 4+ tycker jag man får godta med tanke på att det är en debutbok, så jag ger boken en 5:a. Dock med förhoppningen att nästa bok såklart är ännu bättre :)